Den kambriska explosionen 5, normalvetenskap kontra ID – c

Det finns goda skäl att ha en intakt tilltro till normalvetenskapens beskrivning av den kambriska explosionen som ett evolutionärt förlopp, utan några kompletterande inslag av mirakulös skapelse. Några sådana skäl presenterade jag i mitt förra inlägg. Här kommer en mer utförlig utvärdering av dessa skäl och en beskrivning av varför jag menar att ID-rörelsen (ID-r) tappar i trovärdighet både genom sina faktiska argument i deras bästa, steelmannade, version, och genom sin oärliga retorik när det gäller den kambriska explosionen.

Argumenten jag använde var dessa:

  1. Fossila fynd indikerar stegvis utveckling
  2. Den kambriska explosionen tog inte några få miljoner år
  3. De kambriska djuren var inte ”fullt utvecklade”
  4. Skillnaderna mellan olika fyla var mindre än skillnaderna mellan dessa första arter av djuren inom ett fylum och djurarter inom samma fylum idag
  5. Perioder av snabbare spurter och längre perioder av stasis är ett vanligt fenomen inom evolutionen
  6. Flera omständigheter gjorde ett evolutionärt språng möjligt och sannolikt

Jag avslutade förra inlägget med att säga att evolutionen under kambrium gick ungefär fem gånger snabbare än normalt. Denna hastighet inte ett oöverstigligt hinder för normala evolutionära mekanismer. Att använda den kambriska explosionen som ett murbräckeliknande argument är därför inte möjligt. Över till detaljerna.

Läs mer

Den kambriska explosionen 4, normalvetenskap kontra ID – b (med basketliknelser)

Jag avslutade första delen av denna artikel med två punkter. (1) Den som har en grundläggande tilltro till evolution som faktum (något som har skett) och evolutionens av Guds närvaro fyllda men icke-övernaturliga drivkrafter (något som kan ske) kan utan nämnvärda problem behålla sin uppfattning. ID behövs inte. (2) Stephen Meyer med flera från ID-rörelsen (ID-r) gör inte den motsatta sidans position någon rättvisa och det är en del av rörelsekulturen inom ID-r. Den saknar därför trovärdighet.

Det inlägget var främst en förberedelse för detta (och följande). Nu är det alltså dags att leda detta i bevis! Och jag har laddat upp med en massa NBA-basket som hjälpvetenskap (eller rättare sagt som illustrationer).

Detta inlägg står inte på egna ben. Om du inte läst första halvan kommer det att vara obegripligt.

En fråga vi ska ställa är hur många gånger snabbare än normalt behöver evolutionen ha gått under den kambriska perioden? Och är det möjligt inom evolutionens normala mekanismers ram? Du kan börja med att gissa en siffra för dig själv. talar vi om dubbla hastigheten (2x), femdubbla (5x), 20x, 100x eller mer?

Jag tar min första basketliknelse med en gång. 2 mars 1962 satte Wilt Chamberlain NBA:s poängrekord för en match. 100 poäng. Den säsongen snittade han över 50, så när han hade 41 i halvtid var det bra, men ändå inte helt oväntat. Wilt var ett monster. Det var en dag på jobbet. Men när han fortsatte ösa i poäng i tredje kvarten uppstod tanken att han kanske kunde göra 100. Wilt gjorde 28 poäng i tredje kvarten, nytt rekord för en kvart. Det gjorde att han hade 31 kvar till 100. Matchen var avgjord, nu handlade det bara om Wilt skulle lyckas eller inte. Han satte sina 31 poäng i sista kvarten. Inga kameror filmade honom när han gjord det. Vi har bara en enda bild från händelsen. När Wilt sitter i omklädningsrummet efteråt.

Wilt ler och håller upp ett papper där det står 100

Jag kommer tillbaka till den bilden senare.

Åter till sakfrågan. Vad finns det för skäl att tro på synsättet inom normalvetenskapen snarare än ID när det gäller den kambriska explosionen? Är den kambriska explosionen inte bara oförklarad, utan också oförklarlig, det vill säga omöjlig att förklara som ett resultat av naturens ordinära processer? Ska den jämföras med att göra 100 poäng i en basketmatch, vilket kanske aldrig kommer att hända igen, men ändå var (och är) inom det möjligas ram, eller med att göra 1000 poäng, vilket aldrig kommer att hända?

Vad som nu följer är en sammanfattning av några av skälen som talar för normalvetenskapen och mot D, med en eller ett par exempel för varje. Mer utförliga resonemang och fler exempel finns i de källor som jag radade upp i mitt förra inlägg.

Läs mer

Den kambriska explosionen 3, normalvetenskap kontra ID – a

Kan normalvetenskapen bemöta argumenten från Intelligent Designrörelsen (ID-r) om den kambriska explosionen? I detta, det tredje inlägget i denna serie, ska jag börja titta översiktligt på den frågan och varför jag anser att den diskussionen är en återvändsgränd, även om där finns några saker att lägga märke till om kultur och tillvägagångssätt inom ID-r och hur de påverkar rörelsens trovärdighet negativt.

Jag trodde det skulle fungera med ett enda inlägg på den här punkten, men den blir så lång att jag delar den i en a- och en b-del. Den som vill argumentera mot mig bör ge sig till tåls tills båda delarna har publicerats.

Inlägget blir som som sagt översiktligt, för det är inte på den här punkten jag anser att ID-r har sina största brister, utan jag accepterar att något avgörande svar inte kan ges i denna kraftmätning. Åtminstone inte så att någon i endera ringhörnan kommer att känna sig övertygad av vad den andre säger. ID-anhängare verkar dock inte alltid känna ens till att det finns några viktiga svar från normalvetenskapens sida och därför vill jag inte hoppa över den här punkten.

Ett exempel på detta är i Genesispodden, avsnitt 21 med rubriken Kambriska explosionen ett problem för evolutionen. I det avsnittet ger Göran Schmidt sin syn på frågan och när han lagt fram sina argument ställer programledaren, Josef Moensjö, frågan hur evolutionsförespråkare brukar svara. Görans svar blir svävande och huvudpoängen är att de (vi) inte har så mycket att komma med. Argumentet antas vara en promenadseger, att rulla in bollen i öppet mål, en breakaway dunk!

Den bäste returtagaren i modern tid (Rodman) ger den bäste spelaren genom alla tider fri väg till korgen och motståndarna kan bara titta på.

Den som mer än någon annan i nutida debatt gjort den kambriska explosionen till ett huvudargument är Stephen Meyer och Göran Schmidt hänvisar till dennes bok, Darwin’s Doubt. Den boken i sin tur handlar till största delen om DNA och information i cellerna. Här uppstår ett problem för mig, nämligen att Meyers argument är kumulativt. Först förklarar han varför vi bör misstro evolution utan en ingripande designers hand att över huvud taget kunna utveckla ny information av den art som driver utvecklingen i riktning mot mer komplexa organismer, sedan tillämpar han det på den kambriska explosionen. Vi bör enligt Meyer se med misstro mot evolutionens mekanismer i allmänhet och ha den tanken i bakhuvudet när vi sedan läser vad han skriver om den kambriska explosionen. Och det är ju också så det blir när argumentet når mottagare som är sympatiskt inställda till kreationismen, oavsett om de känner till Meyers utläggning om information eller inte.

Som jag skrev när jag inledde denna serie så menar jag att detta kumulativa tillvägagångssätt förtar effekten av kreationismens argument, när det riktas till någon som inte känner sig skeptisk till evolutionens mekanismer, och det är inte heller på detta sätt som argumentet används i diskussioner till vardags. Där är den underförstådda utgångspunkten att dess uppgift är att få in en fot i dörrspringan hos ”evolutionister”. Den som är bekant med Meyers bok och föredrag om den kambriska explosionen får därför ursäkta att jag koncentrerar mig på en fråga i taget och därför håller mig till frågan om kroppsplaner och hastigheten i utvecklingen.

Läs mer

Den kambriska explosionen talar mot intelligent design, del 2

Jag driver tesen att god teologin stödjer normalvetenskapen, inte ID, när vi kommer till den kambriska explosionen. Jag känner ingen annan som utvecklat detta argument på det sätt som jag gör och tänker därför att jag behöver vara noggrann. Det blir därför en hel serie inlägg. Detta är det andra.

I detta inlägg kommer dessa båda punkter från min planering.

  1. Sammanfatta vad som menas med den kambriska explosionen för den som är obekant med begreppet
  2. Förklara varför detta antas vara ett argument mot evolutionen och vad som ger detta argument dess speciella plats i ID-arsenalen av argument. Så långt behöver jag göra argumentet största möjliga rättvisa.

Min argumentation börjar försiktigt först i nästa inlägg och tar sedan fart på allvar i inlägget därpå. Men även om du är bekant med det sätt på vilket ID-rörelsen och kreationister använder den kambriska explosionen tror jag att mitt sätt att återberätta deras argumentation kan vara läsvärd. Jag kommer att lyfta fram en aspekt som sällan är uttalad och som därför kan vara ganska förvirrande.

Fantasifulla djur och växter i havet
Hur man kan föreställa sig havet under den kambriska perioden.
Läs mer

Den kambriska explosionen är ett teologiskt argument mot intelligent design

Den kambriska explosionen framhålls ofta som ett argument mot evolutionen, inte minst i material från de som hävdar Intelligent Design (ID). Jag menar att det är tvärtom. Den kambriska explosionen är ett argument mot ID, men inte främst på grund av det vetenskapliga läget, som är i princip omöjligt att bedöma, utan på grund av de teologiska konsekvenserna. Det är en aspekt av frågan jag inte sett någon annan ta upp och till skillnad från de vanliga diskussionerna mellan anhängare av ID och anhängare av normalvetenskapen är den inte lika teknisk. Just därför menar jag att för mig som kristen blir resultatet mer entydigt. God teologi stödjer normalvetenskapen, inte ID, när vi kommer till den kambriska explosionen.

Detta är min huvudtes: Den slags designer som ID-rörelsen de facto beskriver utifrån den kambriska explosionen, så som de tolkar den, kan inte rimligen vara den Gud som uppenbarat sig i Jesus Kristus och den bibliska uppenbarelsetraditionen.

Detta tänker jag argumentera för i en serie inlägg. I vanlig ordning påminner jag om att på min blogg diskuteras en sak i taget. Den som vill argumentera mot denna huvudtes får alltså ge sig till tåls, till dess jag lagt fram min sak i sin helhet.

Lustigt havsdjur med flera ögon och en märklig min.
Opabania är ett av de djur som fanns under den kambriska perioden.
Läs mer

Bortom felaktigt

Obs! Detta inlägg uppdateras efterhand, främst i listan på slutet.

Här kommer jag att samla inlägg relaterade till den bok som skapelse och evolution som publicerats av Apologia förlag i december 2020, där jag är en av författarna. I somras (2020) trodde jag att flera av dessa inlägg skulle produceras under hösten, men den blev oerhört intensiv. Jag ligger tyvärr efter med detta, men det kommer! Det finns dock en del skrivet i ämnet redan. även om det inte direkt anknyter till boken.

Det finns en scen i filmen The Last Jedi. Kylo Ren har precis uttalat sig om rebellernas och jedi-riddarnas undergång. Luke Skywalker svarar: ”Fantastiskt. Varje ord som du just sa var fel.”

Amazing! Every word of what you just said is true.
En användbar meme!

Den kopplingen har jag gjort när jag läst ett kapitel till en kommande bok. Fyra medförfattare kommer att ge var sitt synsätt på skapelse och evolution. En ungjordskreationist, en gammaljordskreationist, en anhängare av (ytterst måttfull) intelligent design och så jag, som en kristen som accepterar normalvetenskapens etablerade teorier inom ämnen som astrofysik, kosmologi, geologi, stratigrafi, paleontologi och biologi. Det sistnämnda inkluderar också evolutionsteorin. Jag är en KAVE (Kristen som Accepterar den Vetenskapliga teorin om Evolution).

Läs mer

Kreationisters extrema tilltro till evolution

Detta inlägg är en efterskrift till mitt förra inlägg om kreationisters godtyckliga bibeltolkning. Jag tror att ganska få personer är medvetna om vad de större kreationistiska instituten faktiskt säger, och det inkluderar många av deras anhängare. I förra inlägget granskade jag hur naturvetenskaplig evidens har tvingat fram en omtolkning av de skapade slagen av djur som Bibeln påstås tala om. Denna omtolkning inkluderar en extremt snabb evolution. På arken ska alltså Noa ha haft ett par av varje slag av djur, varifrån alla nu levande arter har utvecklats genom hypersnabb evolution. Jag tänker med ett exempel visa hur extrem denna tilltro till evolution är. Jag ska prata om mammutar.

Mammut med stora svängda betar och brun päls.
Mammut utställd på Royal BC Museum i Victoria (Canada). Pälsen är lånad från myskoxar.

Detta inlägg gäller ungjordskreationism, inte gammaljordskreationism, men för att det inte ska bli så långt att skriva säger jag kort och gott kreationism i resten av inlägget.

Läs mer

När kreationister tvingas omtolka gäller varken egna argument eller exeges

När den egna bibeltolkningen anses vara självklar och att ”människors förstånd” aldrig får styra tolkningen uppstår ibland stor humor. I detta inlägg ska jag gå igenom en omtolkning av Bibeln som enbart gjorts av ungjordskreationister, när vetenskapen utsatt dem för en press de inte kunnat ignorera. (I resten av inlägget skriver jag bara kreationister, men jag undantar alltså gammaljordskreationister som tror på en lokal flod.) Detta inlägg handlar om begreppet slag (kind på engelska), som förekommer bland annat i 1 Mos 1:24f:

Gud sa: ”Jorden ska bära fram djur av alla slag, boskap, kräldjur och vilda djur.” Det blev så. Gud skapade alla slags vilda djur och boskap och kräldjur, och Gud såg att det var gott.

1 Mos 1:24f, NuBibeln, min betoning

Teologihistoriskt har det tolkats som oföränderliga arter utifrån det sätt att tänka kyrkofäderna ärvde från grekisk filosofi. Deras tolkning har ingen kvar idag. Frågan är vad vi har i stället?

Min övergripande tes i denna serie artiklar är att kreationismens omtolkningar sker ad hoc, utan någon genomtänkt hermeneutik, och teologin som uppstår är därför dålig.

I mitt förra inlägg beskrev jag två omtolkningar som gjorts genom teologihistorien där Bibelns ”klara ord” i själva verket varit beroende av den samtida förståelse. Det ena exemplet var himlavalvet, en kupol som omger jorden enligt en enig tolkningstradition åtminstone fram till senmedeltiden, och det andra var den ptolemeiska världsbilden, som försvarades också med bibelord. Det var naturvetenskap och inte exeges som fick oss att överge dessa bibeltolkningar.

När det gäller slagen/arterna av växter av djur ska jag titta på dessa frågor:

  1. Vad säger bibeltexterna egentligen? Svar: Ordet min kan inte användas för regelrätt biologisk kategorisering av organismer, men om vi ändå skulle föröka göra det står det åtminstone för betydligt snävare indelning än hur nutida kreationister använder det.
  2. Hur uppstod den traditionella tolkningen? Genom påverkan från grekisk filosofi.
  3. Varför tvingades teologerna göra omtolkningar? När nya djurarter hittades på andra kontinenter och från äldre tider (paleontologin) blev arken för liten att rymma ett var av varje art.
  4. Hur ser den kreationistiska omtolkningen ut? Hypersnabb evolution på ett sätt som strider både mot vetenskapen och mot såväl exeges som tolkningstradition.

OBS! På förekommen anledning upprepar jag detta. Kommentarer och frågor från någon som inte gjort sig besväret att läsa hela inlägget kommer varken att publiceras eller besvaras.

Läs mer

Hur kan vi tala om det övernaturliga idag?

Vet en fisk om att den simmar i vatten? Låt oss tänka oss en utvecklad fisk, eller en val. Delfiner lär vara intelligenta och visa vissa tecken på medvetande. Låt oss anta att delfiner utvecklar ett avancerat språk och förmågan att göra abstrakta resonemang. Vet sådana delfiner om att de simmar i vatten? Delfiner måste ju någon gång komma upp till ytan och andas, så de borde kunna utveckla begreppen vatten och luft. Någon gång ibland nä de andas är de såpass nära land att de också skulle kunna se människor och djur på stränderna. Tänk nu att vi får följa en konversation mellan delfiner:

– Det finns varelser som verkar leva uppe i luften hela tiden och bara gå ner till vattnet någon gång ibland.
– Så konstigt, vad äter de då? All mat finns ju i vattnet. Är det därför de går till vattnet ibland? För att äta?
– Jag vet inte. Jag ser för lite av dem, men jag skulle inte tro det. Det kanske finns mat uppe hos dem också?
– Var inte löjlig. All mat simmar i vattnet. Det vet vi ju!

Dessa delfiner anar alltså att det finns ett annat livsrum än det egna. De ser små tecken på att så kan vara. Men de har svårt att föreställa sig det. Men tänk nu att motsvarande kognitiva förmåga utvecklas bland djuphavsfiskar. Skulle de kunna föreställa sig luft? Skulle de kunna tänka sig ett liv omgivna av luft? Skulle de ens vara medvetna om att de simmar i vatten och utveckla ett ord för vattnet? Det är ju så självklart.

En groteskt ful fisk med stora tänder och blekgult skinn.
Huggormsfisk från Messinasundet. Bild från Wikipedia.

En motsvarande problematik finns när vi talar om världsbilder. Den världsbild vi växer upp med är snarare en del av våra självklarheter än av våra medvetna föreställningar. ”It’s rather caught, than taught”, sa John Wimber. Den är reflexmässig, snarare än överlagd. Den sitter bildligt talat i ryggmärgen, snarare än i frontalloben. (Bokstavligt talat sitter den naturligtvis i frontalloben!) Världsbilder är det hav vi simmar i och det är svårt att föreställa sig något annat.

I detta inlägg försöker jag förklara världsbilder och min poäng är att den världsbild som är självklar för många i västvärlden idag i själva verket uppstått genom en idéhistorisk process, och att den kan och bör ifrågasättas, och att det utmanar såväl teologin som naturalismen. Jag skissar på konturerna av en vetenskaps- och mirakelbejakande världsbild, och avslutar med en sågning av en akademisk bok om helande. Den idéhistoriska genomgången av de processer som gett oss vår världsbild får vänta till senare inlägg.

Läs mer

Ungjordskreationism och ateistisk naturalism sitter i samma båt

Jag tror på vetenskap och jag tror på mirakler. Det provocerar åt två håll. Några kristna vänner har svårt att acceptera evolutionsläran och andra vetenskapliga teorier – fler än de själva anar! Andra vänner har svårt att acceptera tanken på att världen inte är stängd för Guds Ande och andra övernaturliga makter att verka inom. Jag menar att evidensen och de goda argumenten pekar i riktning mot att vi bör acceptera båda. Vetenskapen ger oss en god approximation av hurdan världen faktiskt är beskaffad, och då är det varken rimligt att evolutionsläran kommer att kullkastas eller att hittills okända naturliga medicinska orsakssamband ska kunna förklara alla exempel på mirakulösa tillfrisknanden.

Min hållning kan tyckas paradoxal, men den är i själva verket högst konsekvent! I nästa inlägg tänker jag förklara det utifrån argument och evidens, och i ett senare inlägg utifrån exegetik och teologi. I det här inlägget vill jag undersöka likheten i retorik mellan kreationister och mirakelförnekande naturalister.

Lars Gunther föreläser i Hestra Missionskyrka
Bild från helgen med Micael Grenholm. Jag föreläser om vetenskapen, och driver tesen att där den har en väletablerad teori är den pålitlig och beskriver världen med en god approximation av hur den faktiskt är.

Med ordet naturalist avses i detta inlägg någon som har en naturalistisk världsbild.

Läs mer