Fakta och filosofi är faktiskt kul, jag lovar!

(Detta är en text som ursprungligen skrevs för Hestra Missionsförsamlings programblad, hösten 2018. Här kommer den i något längre version.)

Jag har en princip, lita aldrig lita på någon som aldrig byter åsikt. Den som inte ändrar sig någon gång har nämligen inte tänkt särskilt noga. Och det gäller såväl högutbildade som lågutbildade. Det finns undersökningar om hur människors åsikter påverkas av högre studier, vilka visar att den nya kunskapen i mycket liten utsträckning ändrar politiska övertygelser och andra saker vi tror. Är inte det lite konstigt? Borde inte ökade kunskaper ge nya perspektiv?

För mig har gudstron varit en källa till både nyfikenhet och trygghet. Om Gud finns på riktigt och håller mig i sin hand behöver jag inte vara rädd för att utforska allt jag möter och hör med största öppenhet. Jag har en lista över åsikter jag ändrat också i vuxen ålder.

Men det finns även åsikter vi byter utan att vi riktigt vet hur det går till. Som när droppar urholkar en sten. Enskilda berättelser läggs på rad och till slut har vi byggt en världsbild. De små berättelserna har bildat en övergripande berättelse, det som filosofer kallar ett meta-narrativ, en ramberättelse som förklarar vår tillvaro och som blir ett filter varigenom vi ser verkligheten.

Ingen sätter sig ner och tänker ”jag ska bli en galen konspirationsteoretiker”, ändå tror uppemot var femte person på någon konspirationsteori och när man väl är där biter inga argument. De är ju en del av konspirationen.

Alla diktatorer vi haft genom tiderna har varit höga frimurare, Hitler, Stalin, Lenin, Mao Zedong. Ja så det är illuminater och frimurare som kontrollerar våran falska verklighet och ni lever i en dröm. Agendan för planeten är satt för flera hundra år sen!
Denna kommentar skrevs av en AFS-anhämgare på Lars Enarssons Youtube-kanal. Han menade att Enarsson var för judevänlig. I denne Sven Bertilssons sinne (om det nu är hans riktiga namn) låter denna rappakalja rimlig, rent av självklar. Det är slutstationen när man bombarderat sig själv med felaktig fakta i mängd.

Jag tror att fyra tankeförmågor är helt avgörande i vår informationskultur. Källkritik, faktabasering, argumentsanalys och (svårt ord) diskursanalys.

Läs mer

Jag är bra på att tänka

Det är en kaxig rubrik. På vår tonårssamling i fredags pratade jag om hur vi kan vara bra på olika saker och att ingen behöver ha någon speciell förmåga för att få vara med. Inspirationen kom naturligtvis från 1 Kor 12. Jag berättade att jag inte var bra på sång och musik och inte den mest vältränade, men var lika välkommen i alla fall till ungdomsgruppen i kyrkan där jag växte upp. En av tonåringarna frågade vad jag är bra på, och då svarade jag att jag är bra på att tänka.

Texten var inte barn till förståndet, nej, var barn i fråga om allt ont och fullvuxna till förståndet. (1 Kor 14:20) framför bilden av en hjärna.
Bilden på hjärnan är CC BY-SA från användaren _DJ_ på Flickr.

Det händer nu och då att olika personer hör av sig till mig och frågar mig om råd. Det kan handla om att bedöma påstådda nyheter, kristna rörelser eller påstådda profetgestalter som verkar lite udda eller teologiska och apologetiska frågor. Hur svarar jag på… Så hur kaxigt det än låter, det är nog min uppgift att vara någon som tänker ett par varv extra, som har koll.

Låt mig vara tydlig innan jag fortsätter. Det finns många som är bra på att tänka, som imponerar på mig, och som jag har som förebilder. Jag har under årens lopp tänkt galet många gånger. Det gör jag nog fortfarande ibland. En av de saker jag föresatt mig är att känna igen goda argument och ta intryck av dem, även om jag måste backa från något jag påstått offentligt.

Jag tänker i några inlägg dela med mig något av det jag lärt mig om att tänka klart. Det kommer att bli en salig blandning av teologisk metod, vetenskapsfilosofi, källkritik, hermeneutik, argumentationsanalys, factfulness, logik och annat. Ett första tips är en intervju som tidningen Hemmets vän gjorde med mig om just den här sortens frågor.

Läs mer

Var inte rädd, Gud ger oss riket

Mitt predikoutkast för predikan på valdagen 2018, när många är rädda. Rädda för multikultur och massinvandring, rädda för tilltagande rasism, rädda för ett parlamentariskt läge som inte kan överblickas. Befogad eller obefogad, rädsla är en dålig guide för livet.

Detta är stolparna. Du kan också lyssna på ljudfilen. Tyvärr surrar ljudet en del den här gången, men det är värst i början och blir bättre.


Vägskylt, Hopp, nästa avfart
Läs mer

Bara Sverigedemokraterna har nazistiskt ursprung

Ja men du då? Det är tonårssvaret framför andra. Det finns i en annan version: Ska du säga? Det har funnits med i debatter sedan antiken och avfärdats som icke-giltig logik ända sedan dess. Formellt kallas det tu quoque, du också, på latin. Eftersom det är ett favoritargument för Sverigedemokrater är det värt att granska närmare. Inte minst används det när partiets ursprung dyker upp. Inget annat riksdagsparti har grundats av nazister i akt och mening att bedriva nazistisk politik, men på olika sätt försöker partiet självt och dess sympatisörer få det att verka som att andra partier är lika goda kålsupare.

Argumentet är inte nytt. I min ungdom diskuterade jag med SSU:are som försvarade Sovjetunionen genom att peka på något fel med USA, som om ofriheten där var lika stor. I Sovjetunionen som sådant användes argumentet flitigt. Numera används det oftast av Donald Trump och hans anhängare. Igen och igen. På engelska kallas beteendet whataboutism.

I detta inlägg tänker jag visa att resonemanget inte håller, samt att Sverigedemokraternas försök att använda det i själva verket är ytterligare ett argument för deras uselhet som parti.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har påstått att Kristdemokraterna delvis grundades av nazister och därför utgjorde ett exempel på ett parti med nazistiska rötter. Aktuellt, oktober 2017. Skärmdump från Expressen.
Läs mer