Etikettarkiv: skapelse

Trosbekännelserna lär skapelse ur intet och intet annat

Publicerat av
Svara

Att skilja sund lära från villolära har varit viktigt för Guds församling sedan dess första dagar. Ett uttryck för hur denna uppgift tagits på allvar är att man formulerat trosbekännelser. Några av dem är resultatet av så omfattande processer, antogs med så stor enighet och har blivit så allmänt erkända att de inte kan ignoreras när vi talar om vad som är just sund lära och inte. I detta inlägg tänker jag tillämpa dessa trosbekännelser på frågan om Gud skapat världen ur intet och påvisa att det inte är möjligt att tänka sig att Gud endast format världen ur något som redan existerade om man vill vara trogen dessa bekännelser. (Och så testar jag en ny AI-bot, Midjourney, för att skapa illustrationer.)

Mycket elegant text på en utsmyckad cylinder
Midjourney (AI-bot) föreställer sig ”gammal kristen trosbekännelse”

Låt mig citera nyckelformuleringarna i de viktigaste trosbekännelserna:

  • Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. (Apostolicum)
  • Vi tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt synligt och osynligt. (Niceanum)
  • Fadern är av ingen gjord eller skapad eller född. Sonen är av Fadern allena – icke gjord eller skapad – utan född. Den Helige Ande är av Fadern – icke gjord eller skapad eller född – utan utgående. (Den Athanasianska trosbekännelsen)

När dessa trosbekännelser mejslades fram hade de alltså som syfte att skilja ut den goda tron från olika villoläror. I sällan citerade tillägg finns det därför också med fördömanden (anatema) av felaktiga läror. I den första versionen av den nicenska trosbekännelsen, från år 325, fanns detta tillägg med:

Den som säger ”det fanns en tid då han inte fanns” och
”innan han var född, fanns han inte” och att
”Han blev till från intet”,
eller de som hävdar, att Guds son är
”av annat väsen och varande”,
eller ”skapad”
eller ”föränderlig”
eller ”möjlig att förvandla”
dem fördömer (anatema) den Katolska och Apostoliska kyrkan.

Texten frän Carl Henrik Martling, Kyrkligt dokumentarium, sid.73.
Fortsätt läsa →

Min skapelseteologi, del två, vad Gud skapar

Publicerat av
Svara

I detta andra inlägg där jag kortfattat och punktformat redogör för min skapelseteologi är frågan vad Gud skapar. Den kan tyckas enkel vid en första anblick, men har tydliga konsekvenser på många områden, inte minst i frågorna som rör karismatik och liberalteologi. De senaste årens diskussioner om identitet visar också på behovet av en robust skapelseteologi. Men här finns många poänger att hämta hem.

Gud har skapat en fysisk värld, såväl som ”himlen”

Gud skapade himmel och jord. Ordet och är väsentligt här. Några konsekvenser:

  1. Den fysiska världen är också god. Bibeln skiljer inte mellan en oren, ond eller oviktig materiell värld i kontrast till en god, upphöjd, ren och viktig andlig verklighet.
  2. Frälsning är inte att befrias från kroppen, den skapade världen eller det fysiska. Även om det finns utrymme för ett mellantillstånd där de döda i kroppslöst tillstånd väntar på uppståndelsen, så är det inte slutmålet för oss. Vi bekänner kroppens uppståndelse!
  3. Det råder komplementaritet mellan det fysiska och det andliga. Inte ett motsatsförhållande.
  4. Det finns också en skapad andlig verklighet, inklusive skapade varelser som fallit från Gud och blivit onda. Att så är fallet är tydligt i Bibeln, även om dessa makters skapelse och fall enbart beskrivs som antydningar.

Att göra en uppdelning mellan en andlig eller himmelsk skapelse, som Gud själv ska ligga bakom, och en lägre, fysisk verklighet skapad av andra makter eller av Gud, men inte lika värdig och viktig som den andliga verkligheten, är en gnostisk tanke, en heresi.

Jorden sedd i rymden med stjärnor bakom
Fortsätt läsa →

Min skapelseteologi, bakgrund

Publicerat av
Svara

I några inlägg ska jag sammanfatta huvudpunkterna i mitt teologiska tänkande om skapelsen. Men låt mig först ge en bakgrund om varför det blivit viktigt för mig.

Ett problem med att diskutera skapelse och evolution så mycket som jag gjort de senaste åren är att stridsfrågor tenderar att bli huvudfrågor. Debatten kräver att tid och energi läggs på de frågor som skiljer oss åt, oavsett hur viktiga de är egentligen. Dessutom behöver de beskrivas som viktiga för att motivera att man lägger ner den tiden – och i andras fall ber om donationer till verksamheten.Så menar världens största kreationistiska organisationer att själva evangeliet står på spel. Jag syftar på Answers in Genesis (Aig). Institute for Creation Research (ICR) och Creation Ministries International (CMI). Inget, precis inget, kan vara viktigare, sägs av deras företrädare, än att makroevolution förkastas och jordens ålder är ca 6000 år. (Gammaljordskreationister, främst från organisationen Reasons to Believe (RTB), är sällan lika påstridiga om betydelsen av den egna positionen och dess plats inom den kristna dogmatiken.)

Cartwheel-galaxen, en bild där olika kameror på James Webb-teleskopet sammanfogats. Från NASA.

Man ska dock inte tro att detta bara gäller kreationism. Jag har sett kalvinister som gjort detsamma med de fem punkterna från synoden i Dordrecht. (Staden heter Dort på engelska och vill man söka mer information används med fördel det engelska namnet.) Dessa kalvinister menar alltså att de fem punkterna utgör själva kärnan i den kristna tron och att allt annat bibliskt och teologiskt material ska organiseras utifrån dem.

Det är dock lätt att peka finger åt andra och själv fastna i samma fälla. När jag nu engagerat mig så mycket i frågorna om skapelse och evolution riskerar jag hamna i samma fälla. På tok för många kritiker av kreationismen verkar tycka att världens viktigaste fråga är att bekämpa kreationismen, viktigare än att tro på Gud som skapare, och attityden har definitivt också kommit in i kristna led, bland oss anhängare av teistisk evolution. Jag vill tvinga mig själv att aldrig komma i närheten av den attityden. Därför är det viktigt för mig att jobba med skapelseteologi också när den inte har en direkt bäring på debatten.

Fortsätt läsa →

Föreläsningar och seminarier av Lars Gunther om skapelsen och vetenskapen

Publicerat av
Svara

Jag kommer gärna till bibelskolor, församlingar och skolor för att tala om skapelsen och vetenskapen. I detta inlägg beskriver jag mig själv och möjliga upplägg. Mitt erbjudande har funnits några år men i och med att boken Fyra kristna diskuterar skapelse och evolution har kommit ut i december 2020 är det värt att påminna om det.

Jag får ofta frågan om jag vill debattera med någon kreationist. På slutet förklarar jag också varför jag än så länge tackat nej till detta.

Fortsätt läsa →

Den kambriska explosionen talar mot intelligent design, del 2

Publicerat av
2

Jag driver tesen att god teologin stödjer normalvetenskapen, inte ID, när vi kommer till den kambriska explosionen. Jag känner ingen annan som utvecklat detta argument på det sätt som jag gör och tänker därför att jag behöver vara noggrann. Det blir därför en hel serie inlägg. Detta är det andra.

I detta inlägg kommer dessa båda punkter från min planering.

  1. Sammanfatta vad som menas med den kambriska explosionen för den som är obekant med begreppet
  2. Förklara varför detta antas vara ett argument mot evolutionen och vad som ger detta argument dess speciella plats i ID-arsenalen av argument. Så långt behöver jag göra argumentet största möjliga rättvisa.

Min argumentation börjar försiktigt först i nästa inlägg och tar sedan fart på allvar i inlägget därpå. Men även om du är bekant med det sätt på vilket ID-rörelsen och kreationister använder den kambriska explosionen tror jag att mitt sätt att återberätta deras argumentation kan vara läsvärd. Jag kommer att lyfta fram en aspekt som sällan är uttalad och som därför kan vara ganska förvirrande.

Fantasifulla djur och växter i havet
Hur man kan föreställa sig havet under den kambriska perioden.
Fortsätt läsa →

Bortom felaktigt

Publicerat av
8

Obs! Detta inlägg uppdateras efterhand, främst i listan på slutet.

Här kommer jag att samla inlägg relaterade till den bok som skapelse och evolution som publicerats av Apologia förlag i december 2020, där jag är en av författarna. I somras (2020) trodde jag att flera av dessa inlägg skulle produceras under hösten, men den blev oerhört intensiv. Jag ligger tyvärr efter med detta, men det kommer! Det finns dock en del skrivet i ämnet redan. även om det inte direkt anknyter till boken. Och hösten 2025 konstaterar jag att jag fortfarande ligger efter, men något mer finns i alla fall.

Det finns en scen i filmen The Last Jedi. Kylo Ren har precis uttalat sig om rebellernas och jedi-riddarnas undergång. Luke Skywalker svarar: ”Fantastiskt. Varje ord som du just sa var fel.”

Amazing! Every word of what you just said is true.
En användbar meme!

Den kopplingen har jag gjort när jag läst ett kapitel till en kommande bok. Fyra medförfattare kommer att ge var sitt synsätt på skapelse och evolution. En ungjordskreationist, en gammaljordskreationist, en anhängare av (ytterst måttfull) intelligent design och så jag, som en kristen som accepterar normalvetenskapens etablerade teorier inom ämnen som astrofysik, kosmologi, geologi, stratigrafi, paleontologi och biologi. Det sistnämnda inkluderar också evolutionsteorin. Jag är en KAVE (Kristen som Accepterar den Vetenskapliga teorin om Evolution).

Fortsätt läsa →

Ungjordskreationism och ateistisk naturalism sitter i samma båt

Publicerat av
Svara

Jag tror på vetenskap och jag tror på mirakler. Det provocerar åt två håll. Några kristna vänner har svårt att acceptera evolutionsläran och andra vetenskapliga teorier – fler än de själva anar! Andra vänner har svårt att acceptera tanken på att världen inte är stängd för Guds Ande och andra övernaturliga makter att verka inom. Jag menar att evidensen och de goda argumenten pekar i riktning mot att vi bör acceptera båda. Vetenskapen ger oss en god approximation av hurdan världen faktiskt är beskaffad, och då är det varken rimligt att evolutionsläran kommer att kullkastas eller att hittills okända naturliga medicinska orsakssamband ska kunna förklara alla exempel på mirakulösa tillfrisknanden.

Min hållning kan tyckas paradoxal, men den är i själva verket högst konsekvent! I nästa inlägg tänker jag förklara det utifrån argument och evidens, och i ett senare inlägg utifrån exegetik och teologi. I det här inlägget vill jag undersöka likheten i retorik mellan kreationister och mirakelförnekande naturalister.

Lars Gunther föreläser i Hestra Missionskyrka
Bild från helgen med Micael Grenholm. Jag föreläser om vetenskapen, och driver tesen att där den har en väletablerad teori är den pålitlig och beskriver världen med en god approximation av hur den faktiskt är.

Med ordet naturalist avses i detta inlägg någon som har en naturalistisk världsbild.

Fortsätt läsa →

Usla kreationistiska argument, del 2, Tjocka släkten

Publicerat av
5

På den tiden jag var kreationist besvärades jag gång efter annan av somliga meningsfränder. I sin iver att argumentera mot evolutionsläran tog de till nästan vad som helst. En sådan händelse minns jag än idag tydligt. Det var tredje året på gymnasiet (84-85) och en klasskamrat delade frimodigt ut en traktat till alla han mötte på skolan.

Tjocka släkten? Bild på en apa

I denna tecknade traktat gör en troende person en serie påståenden som den påhittade läraren i biologi inte framställs som kapabel att bemöta. Den slutar i triumf för den troende. Troligen var det den känslan min klasskamrat blev entusiastisk av. Men när jag läste igenom traktaten såg jag ett grovt fel som vi i klassen hade behandlat just på lektionen alldeles innan! Ser du inte detta, frågade jag. Min klasskamrat blev först överraskad. Han hade inte gjort kopplingen. Sedan svarade han att det visste ju inte de flesta som får traktaten i sin hand. Menar du att ändamålen helgar medlen, undrade jag. Jag minns inte vad han svarade, men han fortsatte dela ut traktaterna. Jag skämdes för honom.

Hur skulle jag kunna vittna om min tro för mina plugghästvänner, som definitivt såg alla grova sakfel i denna traktat?

På den tiden var jag också kreationist, gammaljordsvarianten. Och då argumenterade jag flitigt mot evolutionsläran, och jag brukade som sagt vinna mina debatter! Men det fanns material jag avstod från att använda. Jag kommer att beröra kreationism i allmänhet i detta inlägg, men notera att jag främst diskuterar hur den kreationistiska saken läggs fram i just denna traktat. Också som kreationist bör du ta avstånd från den, vilket också somliga gör. Fortsätt läsa →

Bength Gustafson dåliga kritik av teistisk evolution

Publicerat av
6

Jag tänker bemöta ett riktigt uselt inlägg om skapelsetro och evolution. Jag gör det med viss vånda. Jag brukar försöka hålla mig borta från vulgärdebatt. Det är ingen idé att försöka tro att man kommer att mötas i en fruktbärande diskussion om ena parten utmålas som ett tecken på att vi närmar oss avfallet i den yttersta tiden. Jag gillar dessutom att bemöta argument som får mig att tänka till, studera djupare och utvecklas. Det är inte utmaningen i detta inlägg, även om det är svårskrivet av helt andra skäl. (Uppdatering: Bength Gustafsson blogg på Inblicks sida är inte längre kvar. Min länk går därför till The Wayback Machine.)

Men jag tror att ibland behövs också de dåliga argumenten bemötas. De finns och florerar på nätet. De predikas i väckelsemöten. De når människor som tar intryck. De gör skada.

Den vars argument jag bemöter är Bength Gustafson (BG). Vi har bara träffats personligen under första halvan av 80-talet, när han besökte min hemförsamling några gånger. För min del fick dessa besök en god effekt. Jag tog till mig vissa delar av det han hade att dela, och lämnade annat åt sidan. För det jag då fick är jag fortfarande tacksam. Den synnerligen skarpa kritik jag här riktar mot hans åsikter ändrar inte på det.

Skärmdump från BG:s blogg med texten Kan Gud och Darwin vara överens

En djupt problematisk artikel

Sällan har jag stött på en så dåligt efterforskad eller en artikel så fylld av argumentationsfel som BGs artikel Kan Gud och Darwin vara överens på tidningen Inblick. Artikeln saknar innehållslig substans och vederhäftiga argument. I stället har den mycket tom retorik. Detta till trots tillåter sig BG att använda skarpast möjliga ordalag när han fördömer teistisk evolution. Jag får uppfattningen att för BG utgör övertygelsens emotionella intensitet i sig själv ett argument. Jag minns att när han besökte min uppväxtförsamling ofta använde frasen ”jag vet att jag vet att jag vet att jag vet” – att det som han tolkade som av Guds ande ingiven övertygelse aldrig någonsin kunde rubbas. (Jag tror på trons nådegåva, men det här är inte hur den fungerar.)

Oavsett om detta är en korrekt bedömning av BG eller inte är det värt att upprepa att intensiteten i en övertygelse inte på något vis utgör ett argument för dess sanning.

Problemet med artikeln är knappast att BG övertygar någon som funderar ärligt om teistisk evolution. En sådan person får snarare ytterligare anledning att ta avstånd från den kreationism som BG försvarar. Problemet är att det finns en grupp som känner sig lugnade av BG:s ord. Det kan jag känna viss sympati för. Vår värld är krånglig. Vetenskap är komplext. Och när informationsteknologin sprider idéer av olika slag i rasande fart kan det vara tryggt att ha en till synes oföränderlig och orubblig förkunnelse att stödja sig på. Varenda gång det blir diskussion omkring teistisk evolution dyker det upp någon som känner sig oroad av allt tal om texters genre, vetenskaplig evidens, världsbilder och liknande. ”Kan jag inte bara få läsa som det står?” frågar de, och BG försäkrar dem att visst kan de det!

Varför är det ett problem? Jo, det finns andra grupper som stöts bort. För att bevara sinnesfriden hos vissa måste förkunnare och teologer som jag brännmärkas som förvillare. Sökare som i sin ärliga undersökning finner att de inte kan ignorera argumenten för evolutionen stöts bort från den tro de skulle kunna finna. Kreationismen blir en onödig stötesten på vägen fram till den enda äkta stötesten vi borde lägga i folks väg, korset. Och kristna går igenom troskriser alldeles i onödan när de kommer i kontakt med vetenskapen. Jag har mött flera och undersökningar visar att detta är ett av de viktigaste skälen till att människor lämnar kyrkan eller tappar sin tro helt.

Ett glödande kors

Trons stora och enda egentliga stötesten är och ska vara korset

Därför kommer jag nu analysera och bemöta BG:s artikel. Det är inte helt lätt. Hur bemöter man retorik utan substans, utan att bli en nedlåtande besserwisser? Jag tror ju att BG har ett ärligt och gott syfte bakom sina ord, men orden i sig är så ovederhäftiga att diskussionen blir svår att ta. Jag påminns om frasen, not even wrong.

OK, detta är en stark kritik. Men jag tror den är helt korrekt. Jag kommer att analysera såväl artikelns sakinnehåll som dess retorik. Problemet är nämligen både att den har sakfel och att den skapar låsningar genom det sätt på vilket dessa framförs. Fortsätt läsa →