Sund tro i en osund tid (2 Tim) – predikounderlag


Underlag (inte utkast) för min predikan i Valdshult, 2017-08-13.

Nya Testamentets församlingar var inte större än Valdshults…

Tappa inte sugen, tappa inte sansen – balansen

Modeordet ”grit”

Angela Duckworth: ”Grit – konsten att inte ge upp”

Grit är ett karaktärsdrag som kombinerar uthållighet, inre driv och förmåga att inte ge upp vid motgångar. Det har visat sig vara en avgörande faktor för att nå framgång både i skolan och i yrkeslivet.

SvD 2017-04-08 – https://www.svd.se/hon-myntade-begreppet–na-framgang-med-grit

Grit kan översättas med driv eller jävlar anamma och är en speciell blandning av passion och uthållighet. Det finns tydliga kännetecken på en person med grit.

En person med grit:

  • Har fortsatt fokus på en sak och hoppar inte till nya idéer eller projekt.
  • Kan vara besatt och intresserad av en idé eller ett projekt under en väldigt lång tid.
  • Sätter upp långsiktiga mål, håller fast vid dem och jobbar metodiskt mot dem.
  • Arbetar hårt och har kvar fokus på uppgiften länge.
  • Är flitig och ger inte upp, trots motgångar och misslyckanden.
  • Avslutar det som påbörjats.

Viktigare än talang

Måste komma inifrån – yttre belöning funkar inte i längden

Torkel Klingberg i tidningen Forskning och framsteg. http://fof.se/tidning/2016/10/artikel/javlar-anamma-i-skolan

På svenska skulle man kunna översätta det till gry (”det är gott gry i den grabben”), kämparanda, kurage, karaktärsstyrka, driv eller helt enkelt jävlar anamma. På finska är översättningen lättare. I generationer har man vetat vad sisu betyder och finska vinterkriget visade på dess vikt.—

I ett försök att förklara varför grit spelar så stor roll har Angela Duckworth föreslagit en formel för betydelsen av grit:

talang x ansträngning = kompetens

kompetens x ansträngning = resultat

Grit räknas alltså två gånger, vilket är förklaringen till varför den spelar så stor roll.

General Moltke:

Det konsekventa utförandet av en dålig plan leder till bättre resultat än det dåliga utförandet av en briljant plan!

De två farorna

  1. Det går trögt
  2. Något annat verkar bättre

Tappad sug och tappad sans

Ett andligt testamente

Läs 2 Tim i sin helhet när ni kommer hem!

Summan

Ta det som du har hört av mig till mönster för en sund förkunnelse, i tro och kärlek genom Kristus Jesus. Bevara genom den heliga anden som bor i oss det goda som har anförtrotts dig. (1:13-14)

Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst. (4:5)

Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. (4:7)

En äldre man skriver och en yngre tittar på

Paulus och Timotheos (med lite konstnärlig frihet)

Continue reading

Posted in predikan | Tagged , , , , , , , | Leave a comment

Fundamentalism, del 1, mindset

Allt du fått lära dig om fundamentalismen är fel. Eller åtminstone missvisande på grund av sin ofullständighet, om du inte är väl påläst om de senaste 150 årens amerikanska kyrkohistoria. Detta till trots är ämnet relevant på många sätt och förtjänar en serie artiklar som reder ut begreppen. Ateisters missbruk av begreppet ateism måste upphöra. Kristna ledare som buntar ihop alla vars teologi de ogillar som fundamentalister måste upphöra med det. Bibeltroende kristna som försöker använda begreppet som ett honnörsord måste upphöra med det.

Men framför allt: Fundamentalistiska tendenser inom teologi och spiritualitet (vårt sätt att uppleva och uttrycka vårt andliga liv) behöver kunna diskuteras sakligt, så att den skada dessa tendenser faktiskt gör, och de möjliga lärdomar vi kan hämta från historien om de fundamentalistiska rörelserna, kan hanteras på rätt sätt. Pröva allt, förkasta det onda och behåll det goda.

Skulpptur av ordet fundamentalism, med bibelord under bokstäverna

Konstverket Fundamentalism i Köpenhamn

Jag är bra på att starta serier på min blogg. Sämre på att avsluta dem. Men det jag gör är inte tänkt att vara dagsaktuellt, utan bli en resurs att återvända till. Och nu har det blivit dags också för denna serie om fundamentalism. Mina studier om amerikansk väckelsekristendom har gett mig en hel del kunskap om fenomenet och min egen andliga resa har gjort det nödvändigt att brottas med det goda och dåliga inom den kristna fundamentalistiska rörelsen.

Begreppet fundamentalism har nu också debatterats för ett litet tag sedan. Det dyker upp med jämna mellanrum, oftast som skällsord eller nedlåtande benämning på ”den andre” som man inte vill vara lik. Ett fåtal personer använder det som honnörsord och ser nedvärderingen som ett slags lidande för Kristi skull. Utmärkande för diskussionen är att ytterst få verkar begripa vad fundamentalism egentligen är. I ett par artiklar tänker jag därför analysera begreppet, rörelsens historia och hur den relaterar till och interagerar med två andra rörelser, evangelikalismen och pentekostalismen. Dessa tre är nämligen inte detsamma, vad än okunniga journalister skriver.

Lyfta händer. Bildtext: Dyrkan av predikanten Billy Graham

Tidningsartiklar av typen finn (minst) fem fel finns det i överflöd. Här visas karismatisk tillbedjan. Billy Graham är inte karismatiker. Enligt bildtexten påstås han till och med vara vara den som blir dyrkad. Har dessa journalister ingen yrkesheder? Ett liknande misstag i en artikel om politik, sport, mode eller vad annat som helst hade setts som ett rejält klavertramp. källa.

När jag studerat amerikanska väckelserörelser har jag också studerat den fundamentalistiska rörelsens förhistoria, tillkomst och fortsatta utveckling. Jag tror mig ha fått en hyfsat god bild av vad den lär, hur den fungerar och hur den relaterar till andra delar av kristenheten och det amerikanska samhället – och världen i övrigt. Det som försvårar detta studium är den otroliga mängd desinformation som sprids. Ämnet väcker känslor och mycket sägs och skrivs, men på tok för lite har substans eller täckning i verkligheten.

Ajdå, vi saknar en bra förklaring till fundamentalism

Webbplatsen typkanske vilseleder i alla fall ingen.

För att förstå något räcker det inte med en ordboksdefinition, än mindre att utgå från ordets ursprung (etymologi). Ord används i sammanhang (kontext). Deras betydelse ändras över tid. De vanligaste uppslagsverken på svenska, Wikipedia (WP), Nationalencyklopedin (NE), Svenska Akademins Ordlista (SAOL) och Svensk Ordbok (SO) är dessutom alla mer eller mindre dåliga på att beskriva begreppet. Wikipedias artikel är i sin nuvarande form rent av missvisande. NE är tendentiös, inkomplett och rörig.

Jag kommer främst att skriva om kristen fundamentalism, eftersom det är ett av ytterst få ställen där ordet kan användas med ett någorlunda väldefinierat sakinnehåll. Plus att kristen teologi, i synnerhet den som utvecklats inom amerikansk väckelsekristendom, är mitt främsta intresse.

Men låt mig först kommentera två andra sätt att använda ordet fundamentalism.

Före 70-talet användes ordet fundamentalism uteslutande om tydligt identifierbara kristna grupper. Man kunde säga Carl McIntire är en fundamentalist. Och McIntire svarade ja, det är jag. Kanske var Ruhollah Khomeini (1902–1989) den förste att bli kallad fundamentalist i en mer allmän betydelse. Med start på 70-talet började i alla fall ordet användas på ett bredare sätt, som inkluderade honom och andra muslimer och som betonade likheterna melland Irans mullor och den nyligen uppkomna religiösa högern, främst exemplifierad av Jerry Falwells organisation Moral Majority.

På slutet av 80-talet började det publiceras ett antal olika vetenskapliga undersökningar utifrån den nya och breddade definitionen av ordet fundamentalism. Mest omfattande av dessa var The Fundamentalism Project, ett femårigt tvärvetenskapligt projekt som leddes av Martin E. Marty och R. Scott Appleby vid universitetet i Chicago. Resultatet publicerades i 5 volymer, men ifrågasätts också för att för många rörelser buntas samman under samma paraplybegrepp.

En god översikt över hur ordet fundamentalism förvandlades finns i ett appendix till boken Fundamentalism and Evangelicals av Harriet A. Harris (Oxford University Press, 1998).

Continue reading

Posted in studium | Tagged , , , , , , , , | Leave a comment

Ett brandtal till dig som tror på Bibeln och gillar Andens kraft

Vi behöver sundhet!

Det finns många viktiga beståndsdelar i en sund kristen tro. Det finns klara fiender till den. Fundamentalism, anti-intellektualism, överandlighet är tre sådana. Ofta överlappar de varandra men inte alltid.

Jag studerar och skriver om den pingst-karismatiska (pentekostala) historien. Det finns en poäng med det. Jag studerar och kommer snart att inleda en serie om fundamentalismen här på bloggen. Det finns en poäng med det.

Fundamentalismen uppstod som identifierbar rörelse runt år 1920. Dess mest kända företrädare under åren 1920 till 1925 (när han dog) var William Jennings Bryan. Bryan var pacifist. Han accepterade den geologiska vetenskapen som sa att jorden är gammal. Han var teologiskt konservativ, men inte så värst intresserad av detaljer i den kristna lärans utformning. Det fanns utrymme för diskussion.

Visst gjorde han bort sig i ”aprättegången” (The Scopes Monkey Trial) i Dayton, men det innebar inte att han var en obildad idiot.

Snabbspola bandet framåt. Fundamentalismen blir allt snävare, allt mer rigid, allt mer dogmatisk, allt mer fördömande, allt mer sekteristisk. Fram tills den helt plötsligt får en ny generation ledare som tar fram den i rampljuset och börjar bygga koalitioner med evangelikaler, katoliker och andra. Och slutar använda ordet ”fundamentalist” om sig själv.

Detta menar jag är det sämsta som hänt den evangelikala rörelsen. Den är idag – åtminstone i omvärldens ögon – så ihopblandad med den nutida fundamentalismen att den riskerar förlora mycket av sin själ. Kasta in en skopa av pentekostal kristendoms sämsta sida, anti-intellektualismen, och problemet förvärras.

Bokomslag. Understanding Fundamentalism and Evangelicalism.

Det är bland annat sånt här jag läser. Jag vill veta vad jag pratar om. Marsden är den kanske främste kännaren av fundamentalismen och evangelikalismen.

Continue reading

Posted in teologi | Tagged , , , , , | 6 Comments

Kunskapens ord, del 2, de dominerande tolkningarna

Varför beskrivs kunskapens ord som förmågan att undervisa utifrån Bibeln av Willow Creek, medan gåvan i karismatiska sammanhang oftast handlar om att hitta sjuka att be för? Willow Creek säger att gåvan är att förmedla djup insikt i bibelordet, men inom New Wine kan det låta så här: Jag har ett kunskapens ord. Någon har en skada i vänster knä.

Hur kan tolkningen av gåvans innebörd vara så spretig?

Eller annorlunda uttryckt. I nutida kristenhet är innebörden av orden gåvan att tala kunskapens ord helt beroende av i vilket sammanhang frasen yttras. Kontexten avgör tolkningen.

För bra länge sedan ställde jag frågan vad mina läsare ville veta om den andliga nådegåva som Paulus kallar kunskaps ord eller ord av kunskap, om grekiskan översätts på ett bokstavligt sätt. Nu är det så att bokstavlig översättning inte alltid är den mest korrekta översättningen. Det finns sällan ett ett-till-ett förhållande mellan grundtext och nutida språk, dessutom påverkas betydelsen alltid av den ursprungliga kontexten. I en framtida artikel (eller mer än en) ska jag försöka reda ut hur gåvorna att tala ord av vishet och ord av kunskap uppfattades av brevets första åhörare. Det är ingen lätt fråga och den saknar ett definitivt svar. I det här inlägget vill jag helt kort berätta om tolkningshistoriken för hur vi ser på gåvorna idag, eller åtminstone två av sätten. Och det börjar med två pacifister under första världskriget.

Grekiska: Allo de logos gnóseos

Grundtextens ord i en interlinjär onlinebibel.

Continue reading

Posted in karismatik | Tagged , , , , , , , , , , , , , , | 1 Comment

Föredrag om den amerikanska väckelserörelsen

Jag var inbjuden till THS för att föreläsa under rubriken den amerikanska väckelserörelsens teologiska etik. Men för att kunna tala om den behöver man först definiera vad som är den amerikanska väckelserörelsen. Inte minst i dessa dagar då begreppet evangelical har fått så utpräglade politiska associationer.

Jag försökte beskriva hur teologin och etiken var intimt förknippade med varandra och hur den rört sig fram och tillbaka mellan två poler, den bevarande och den innovativa. Jag använde Aimee Semple-McPherson som ett exempel på den innovativa kraften.

Det är svårt att göra ett så stort material rättvisa. Det är också svårt att förstå allt bara utifrån mina slides, men här kommer de i alla fall. Ladda gärna ner PowerPointen som helhet för att läsa mina manusanteckningar. Ställ frågor i kommentarsfältet.

Posted in teologi, ths | Tagged , , , , , , , , | 1 Comment

Gäller missionsbefallningen alla?

Jag fick en fråga av min vän Anton på Gå ut mission. Med hans tillstånd publicerar jag den ihop med mitt svar. (Jag lånar också ett par bilder från Gå ut mission.)

Hej Lars!

Du jag hörde nyligen en predikant som ifrågasatte att missionsbefallningen gäller alla kristna. Det provocerade mig lite och jag har gått och funderat lite, men känner att jag kanske skulle fråga nån som har mer koll än jag.

Hans argument var ungefär: måste inte en del stanna hemma och bryr sig om det lokala? Jag tänker väl mer församlingen som en enhet, en kropp som sträcker sig ut både i närområde och längre utåt. Därmed blir de onådda folken varje troendes angelägenhet. Men hans uttalande fick mig att tänka till. Om du känner att du hinner hade det varit intressant att höra dina tankar om detta. Gäller missionsbefallningen alla troende?

Ung tjej predikar för folkskara i alla åldrar på gatan i en fattig by.

Anton leder team med ungdomar att missionera bland Europas onådda. Denna bild är från Bulgarien.

Continue reading

Posted in mission | Tagged , , , | Leave a comment

Det jag brinner för mest av allt, del 2, sund teologi

I mitt första inlägg i den här serien fastslog jag att karismatik i sig inte är ett problem eller något man kan ha för mycket av i sig. I det här inlägget tänker jag presentera teser som handlar om ett av de viktigaste skälen till att det uppstår problem kring karismatiken, nämligen dess utövares tendens att bli anti-intellektuella, föraktfulla mot teologi som ett hantverk och antivetenskapliga. Detta är uttryck för en övergripande grundproblematik, som beskrivs ypperligt av Magnus Malm. Jag citerade honom i första inlägget. Här kommer citatet i sin fulla längd:

Överandlighet är inte överskott av Gud, hur skulle vi kunna få det? Överandlighet är underskott på människa.

I det dubbla kärleksbudet uppmanas vi att älska Herren Gud med vårt förstånd. Det finns tillfällen då vårt förstånd inte räcker till, men det innebär inte att det med flit ska stängas av. Ett passivt förstånd älskar inte Gud. Ett inaktiverat förstånd ärar inte Gud som skapat det.

Så här skriver Paulus i 1 Kor 14:20, där sammanhanget är karismatik:

Bröder, var inte barn till förståndet, nej, var barn i fråga om allt ont och fullvuxna till förståndet.

Eftersom jag hamnar i en del diskussioner på nätet så ser jag denna anti-intellektualism ofta. När jag och andra styrker våra påståenden med exeges, historiska fakta eller teologiska resonemang, är det inte ovanligt att bli bemött med lösryckta fraser om att Anden ska leda oss till sanningen eller att det sägs rent ut att vi har fel för att vi har läst för mycket! Den egna okunskapen beskrivs som en dygd. Jag tackar dig Gud att jag inte är en teolog. Det är en underlig tacksägelse, eftersom dess egentliga innebörd är att personen gör Gud ansvarig för sin egen usla teologi. Teologer är vi alla, så fort vi talar om Gud. Somliga är bara omedvetna om att de läser bibeltexterna med mentala glasögon. De inbillar sig på fullt allvar att de saknar en förförståelse vid sin läsning av texterna. Och de verkar bli skrämda av tanken på att stanna upp, ta ett steg bakåt och granska den egna förförståelsen när den förs på tal. Som om förnuftigt tänkande står i motsats till Andens kraft och vägledning.

Donald Gee i halvfigur med en bok i handen

Donald Gee, en av mina stora förebilder i att förena sund tanke och andlig kraft.

Continue reading

Posted in karismatik, teologi | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Det jag brinner för mest av allt inom teologin del 1

Jag träffade Lasse Svensson, kyrkoledare för Equmeniakyrkan för ett litet tag sedan. Vi pratade lite om mina debatter i olika ämnen och då ställde han frågan vad jag brinner för mest av allt. Vilket ämne engagerar mig mest? Det var ingen svår fråga. Så här svarade jag:

Jag brinner för att göra karismatiker inte mindre karismatiska, men mer sunda, och att göra icke-karismatiker mer karismatiska.

Jag ska försöka förklara vad jag menar med detta i några teser. Jag gissar att det blir 20 sammanlagt och i det här inlägget kommer de första 4.

Men först en definition av ett ord som jag ofta använder: Karismatik. Med detta menar jag att Guds Ande i oss yttrar sig genom oss i enskilda ögonblick på sätt som tydligt övergår vår vanliga mänskliga förmåga (1 Kor 12:7, ”Hos var och en framträder Anden”). Den pentekostale pionjären Donald Gee beskrev gåvornas som Andens shining forth, och det på ett sätt som hörs och syns i stunden. Anden gör fler saker i våra liv. Vi växer i Kristuslikhet (frukt) och leds till ett liv i efterföljelse. Karismatik är inte motsatsen till detta, men något annat. Det är när Andens verkningar känns, hörs och syns på ett mer uppenbart sätt. En karismatiker är någon som upplever, värdesätter och eftersträvar karismatik.

Enkelt trähus med skylten Apostolic Faith Gospel Mission

Den anspråkslösa byggnaden på Azusa Street där pingstväckelsen exploderade 1906

Continue reading

Posted in helande, karismatik | Tagged , , , , , | 1 Comment

Det vanligaste motargumentet mot teistisk evolution är ett självmål

Det vanligaste argument jag mött mot tanken på teistisk evolution är att Gud omöjligen kan ha skapat en värld där det finns lidande och död eller samspelat med evolutionära processer som inkluderar lidande och död. Noterbart är att det argumentet inte bara går emot teistisk evolution, utan också mot de flesta formerna av gammaljordskreationism. Även om många jag hör framföra argumentet inte uttryckligen tar ställning i frågan om jordens och universums ålder (jag kallar dem diffus-tids-kreationister), så kräver det till sin utformning att antingen blev djuren makalöst gamla före fallet (vilket jag inte hört någon hävda) eller så är jorden av relativt ungt datum.

Jag menar att detta argument inte bara är ohållbart. I själva verket talar djurens lidande och världen som en ond plats mot kreationismen, åtminstone i dess tydligaste former. Om rovdjursegenskaper inte kan utvecklas via evolutionen – vilket de inte kan om man förnekar makroevolution – så har de i stället skapats med direkt skapelse av Gud själv. Det framställer inte direkt Gud i bättre dager!

Lejon jagar buffel

Detta kan inte ha skett före syndafallet enligt kreationismen, men är i själva verket Gud i aktion enligt Job 39:1f

Continue reading

Posted in apologetik, skapelsen | Tagged , , , , , , , , | 1 Comment

Gud verkar på många sätt – en golfliknelse

Att Gud verkar på många sätt är en av de viktigaste aspekterna att förstå om vi ska kunna diskutera inte bara kreationism och teistisk evolution, utan också få en sund och balanserad syn på karismatik och hela det kristna livet. Jag inleder min utläggning om detta med en historia som jag tycker är en utmärkt illustration av två av Guds sätt sätt  att verka. Det liknar kanske golf?

Utslag i golf

Tre golfspelare står vid utslagsplatsen på ett svårt par 6 hål. Banan har flera vattenhinder och böjer av så att greenen är dold bakom höga träd. Mitt i böjen finns det en damm vid ena sidan och strax innan dess korsas banan av en bäck. Spelarna förväntas slå ut ganska långt och lägga sig före bäcken, om de ska klara par.

Den första spelaren, en skäggig gammal man, slår ut. Ett långt slag. Bollen ser dock ut att landa rakt i bäcken, men då sträcker spelaren ut sin klubba och vattnet delar sig! Bollen studsar i bäckens nu torrlagda botten och lägger sig snyggt och fint, mitt på fairway. Detta ger en bra chans för en birdie, med ett perfekt inspel på green kan det kanske bli en eagle.

Den andra spelaren vänder sig till den första och säger:

– Snyggt slag, Moses!

Han slår sedan själv ut, faktiskt ännu längre, och bollen drar sig mot böjen på banan. Men där fanns ju en damm och golfbollen verkar vara på väg rakt ner i den. Då lyfter spelaren sin klubba och sina armar mot skyn och tittar upp, vädjandes. Bollen studsar vattnet och lägger sig 50 meter ännu närmre flaggan än den första bollen. Här borde det bli en eagle, och med ett perfekt inspel på green en albatross!

Den förste spelaren gratulerar den andre:

– Snyggt slag, Jesus!

Den tredje slår ut. Han får en fruktansvärd snedträff, bollen är på väg att lämna banan helt, över en väg vid sidan av banan, men den förhindras att hamna out of bounds eftersom den studsar på sidan av en oljelastbil som råkar passera. I stället hamnar den i ruffen precis jämte en stor tall. Men innan bollen stannat helt upptäcks den av en ekorre som blivit gammal och förlorat mycket av sin syn. Ekorren tror att den är en nöt och börjar glatt rulla den mot sitt krypin i tallen. Men ett par hundra meter ovanför får en tornfalk syn på ekorren och dyker mot den. Ekorren fångas upp av tornfalkens starka klor, men skam den som ger sig. Inte släpper ekorren sitt livs största nöt. Tornfalk och ekorre och boll flyger iväg. Bollen kommer troligen aldrig mer att hittas.

Tidigare samma dag hade en servicetekniker på storflygplatsen i grannlandet fått ett SMS, just när det var dags att spola avisningsvätska på det plan som råkade flyga nära golfbanan strax innan den tredje spelaren slog ut. En liten fläck på planets ena vinge missades när teknikern blev distraherad och där bildades det lite is, som föll av, ungefär samtidigt som den tredje spelare slog sitt bedrövliga slag. Isen träffar nu falken, falken tappar ekorren, ekorren tappar bollen, bollen faller ner mot en sandbunker precis intill green, där träffar den en bunkerkratta och studsar upp på greenen och rullar ner i hålet! Världshistoriens första hole-in-one på ett par 6 hål är ett faktum.

Den förste spelaren vänder sig då till den andra och säger:

– Och där ser du anledningen till varför jag hatar att spela golf med din farsa!

Posted in Övrigt | Tagged , , , , , | Leave a comment