Etikettarkiv: evolution

Kreationismens poäng (och historia)

Publicerat av
2

Kreationism kan förklaras på olika sätt. Det ena fokuserar på den vetenskapliga frågan. Internt beskrivs den som ett nödvändigt motstånd mot falsk vetenskap, som vänder sig mot Gud. Science, falsely so called, sa man ofta under perioden 1920-1940. Den som ogillar kreationism tenderar ofta att se den utifrån konflikttesen, som en nödvändig konsekvens av den inneboende oförenlighet som tänks råda mellan religion och vetenskap. Jag tror att detta är att ha en på tok för snäv syn på frågan. Framväxten av kreationism har andra drivkrafter, och kreationisterna har haft uppenbara poänger. Om dessa ignoreras kan vi aldrig förstå kreationismen som fenomen.

Teser jag ämnar driva i denna och nästkommande artikel:

  • Biologisk evolutionslära har en historisk koppling till socialdarwinism, och andra hemskheter som rasism och rashygien.
  • Den har därför, förståeligt, blivit viktig att bekämpa som en del av ett samhälleligt kulturkrig.
  • Kreationism är därför inte främst ett uttryck för en inneboende konflikt mellan tro och vetenskap. Konflikten är ad hoc.
  • Kopplingen mellan biologisk evolutionslära och socialdarwinism, etc, är historiskt korrekt, men inte logiskt nödvändig.
  • Ledande kreationister har också haft dåliga idéer, inte minst rasistiska uppfattningar, motiverade med Bibeln. (Nästa artikel.)
  • Att evolutionsläran missbrukats bör göra kreationismens motståndare förstående och ödmjuka. Att Bibeln missbrukats bör göra kreationister ödmjuka. I båda fallen bör man erkänna den fullt giltiga möjligheten att inte koppla ihop bibeltro respektive evolutionstro med rasism, etc. (Nästa artikel.)
Djur och människor placerade utmed en DNA-spiral
Bild från Science Briefss

Ett lackmustest för att se om någon vet vad kreationism är för något, är om kreationister som människor beskrivs som ignoranta, dumma, outbildade, iq-befriade eller något liknande. Då vet du att den som kommenterar inte har den blekaste aning vad hon eller han pratar om. Ibland används riktigt dåliga argument som stöd för kreationismen, och det kan sägas tydligt. Men det är himmelsvid skillnad på att bemöta ett dåligt argument och att kalla en människa ointelligent. I själva verket krävs det god intelligens och mycket kunskap för att kunna gå emot det samlade vetenskapssamhället.

Jag har själv varit kreationist. Jag slutade inte vara det för att jag blev smartare. Jag tror det var en god utveckling, men jag har varken blivit mer eller mindre intelligent än vad jag brukade vara. (Troligen var jag bättre på att lösa IQ-tester för 25 år sedan. Då använde jag den sortens tänkande oftare än idag.)

Så vad är det då som driver kreationismen? Låt mig göra ett försök att teckna vad jag tror är dess viktigaste drivkraft och största poänger utifrån den första vågen med kreationism som blomstrade för knappa hundra år sedan.

Fortsätt läsa →

När två är osams och båda har fel, del två

Publicerat av
12

Få strider om åsikter är så intensiva som kampen om utrymmet i samma dike. Kreationister, speciellt ungjordskreationister, och nyateister delar en mängd grundläggande antaganden som gör att jag kallar dem för varandras spegelbilder, snarare än motsatser. Det inkluderar följande hållningar:

  • Tron att evolutionen är Den Avgörande Frågan för gudstron. Den som tror att arter utvecklats genom evolution kan inte med intellektuell hederlighet också tro på Gud som skapare. Endera måste ge vika.
  • Tanken att evolutionsteorin som en biologisk förklaringsmodell formar också andra tankar, evolutionism. För nyateisterna är detta av godo, eller omedvetet, för kreationisterna av ondo. För båda blir biologisk evolution och evolutionism omöjliga att separera, bandet anses (eller är underförstått) som oupplösligt.
  • Det korrekta sättet att tolka Bibeln är strikt literalism. Kristna som inte följer denna hermeneutik är ”kompromissande”.
  • Avsteg från den egna ytterlighetsuppfattningen är ett farligt steg mot avfall, ett sluttande plan. Nyateisten ser oss som tror på teistisk evolution som farligt nära att bli kreationist. Kreationisten ser oss som farligt nära att förneka evangeliet och bli ateister.

Kreationisten säger om evolutionsläran till en kristen som på grund av den drabbas av tvivel, ”akta dig för den, läs på mer om våra argument mot den, din tro står på spel”. Det är detta sista påstående som gör att jag engagerar mig i diskussionen. Genom att säga att tron står på spel, och kombinera det med argument som vid en närmare granskning inte håller, berövas unga människor sin tro.

Fortsätt läsa →

När två är osams och båda har fel, del ett

Publicerat av
1

Jag upphör inte att förvånas över ateister som beskyller troende för att ignorera vetenskapen, men själva gör detsamma. Ett typexempel är nyateisten Richard Dawkins. Han klagar ofta på sådana troende som inte accepterar evidensen för biologisk evolution, men samtidigt kritiserar han ”religion” på sätt som strider mot såväl historievetenskapen som religionsvetenskapen. Självklart kan jag inte anklaga Dawkins för tankemässig inkonsekvens bara för att han är kritisk mot kristen tro, och andra former av tro. Problemet är inte att, utan hur, han kritiserar tron.

Vetenskapen ersätter Jesus, och bevisar sin överlägsenhet genom att den kan bygga rymdraketer. Det är sensmoralen av denna ändrade jesusfisk.

Vid en första anblick finns det en grupp kristna som tycks vara de främst motståndarna till ateister som Dawkins. De bemöter hans argument genom att hävda att biologisk evolution inte alls stöds av någon evidens, att läran bygger på dålig vetenskapsteori, etc. Men dessa kreationister är inte nyateismens motpol, utan de är varandras spegelbilder. De delar alla grundläggande premisser för samtalet, fast drar diametralt olika slutsats.

När jag försvarar teistisk evolution beskylls jag ofta av andra kristna för att stödja ateisterna. Inget kunde vara mer fel. I själva verket utgår den kritiken från samma grundläggande tankemisstag som nyateisterna gör, och i många samtal har mina försök att vrida diskussionen till att granska dessa premisser resulterat i en total vägran att ens överväga argumenten.

Båda har fel! För den som deltar i debatten på de villkor som jag här kritiserar, och har gjort det länge, oavsett vilken sida man valt, så är tanken svår att ta till sig. Det handlar om mångåriga vanor och beskrivningar av konflikten som upprepats hundratals gånger.

Fortsätt läsa →

Usla kreationistiska argument, del 4, Tjocka släkten avslutning

Publicerat av
Svara

När jag inledde min granskning av traktaten Tjocka släkten sa jag att den skulle behandla felaktigheter av rent förfärande art. I del 2 gick jag igenom traktatens mittdel, som var usel, men inte lika dålig som avslutningen. Nu är det dags för den.

Ett ord till den läsare som är kreationist och gillar traktatens övergripande mål, dvs. att utmåla evolutionsteorin som felaktig och den kristna tron som bättre: Även om detta är ett syfte du sympatiserar med, så bör du å det bestämdaste ta avstånd från innehållet i denna traktat. Det som nu följer är så vansinnigt, så löjeväckande och så kontraproduktivt, att just den sak du kämpar för skadas.

Jag som icke-kreationist vädjar också till alla kristna att sluta använda denna traktat. Vi får ett löjets skimmer över oss. Människor hindras från att komma till tro. Den som växer upp i kristna miljöer där den här sortens argument framförs riskerar att tappa hela sin tro så fort hon eller han får den minsta lilla kontakt med äkta forskning.

Det enda sättet att klara av detta, utan att drabbas av tvivel, är att göra som min klasskamrat på gymnasiet, att låta bli att tänka på vad som står och sätta det i relation till vad som sägs på lektionerna i skolan. Att låta sig luras av serieformen, av teckningarna där professorn tvingas vika ner sig och till sist kapitulerar. Att stanna där är inte vägen till en mogen tro.

Traktatens vändning

Efter att till synes ha plattat till sin lärare på alla punkter är det dags för eleven att gå på offensiven. Han gör det med sämsta möjliga God of the Gaps-argument.

Studenten: Magistern, vad är det som binder samman atomerna? Läraren: Det är gluoner. Tänker: Där åkte du dit. Studenten: FEL. Gluoner är någonting påhittat. Ingen har någonsin sett eller mätt upp dem. De är en desperat teori för att bortförklara sanningen. Vi vet att atomens elektroner snurrar runt kärnan flera miljarder gånger varje miljondels sekund. Vi vet också att atomkärnan innehåller partiklar som kallas neutroner och protoner. Neutronerna har ingen elektrisk laddning och är därför neutrala - MEN

Protonerna har positiv laddning. En lag inom elektriciteten säger att lika laddningar stöter bort varandra. När alla protoner i kärnan är positivt laddade , borde de egentligen stöta bort varandra och skingras ut i rymden. Vad håller dem då samman? Läraren, svettig och uppgiven: Jag vet inte. Studenten: Ursäkta magistern, men jag hörde inte. Läraren: Jag sa - att jag vet inte. Säg det du.

Dessa båda paneler kunde ha undertiteln finn fem fel.

Jag hittar sju fel:

  1. Lärarens svar om vad som binder samman atomerna är fel, eller snarare så inkomplett att det blir missvisande.
  2. Men gluoner finns. De är inte påhittade. De har observerats och deras fysiska egenskaper är uppmätta.
  3. Det finns inget desperat över teorin. Den är inte framtagen för att utgöra en bortförklaring.
  4. Elektroner snurrar inte runt kärnan. Och elektronerna behöver i sammanhanget inte nämnas.
  5. Elevens utläggning är snurrig. Somliga saker vet vi (elevens ord) genom vetenskapen. Andra saker har tydligen vetenskapen ingen aning om.
  6. Läraren viker ner sig för världshistoriens sämsta argument och accepterar i nästa panel obegripligt usel bibelutläggning.
  7. Ordet någonting är felstavat.

Jag tänker gå igenom punkt 1 till 4 utförligt. Dessutom tänker jag göra följande poänger utifrån det som sägs i dessa båda paneler och den följande:

  1. God of the gaps-argument är dåliga. (Hör ihop med punkt 6.)
  2. Detta fungerar inte ens som ett sådant.
  3. Det korrekta svaret på elevens fråga, stark växelverkan, är en viktig beståndsdel i ett av de bästa argumenten som finns för att tro på Gud som skapare, finjusteringsargumentet. Att underkänna vad fysikerna har kommit fram till på denna punkt är ett praktfullt självmål.
  4. Utifrån kreationistisk vetenskapssyn, som Kent Hovind i vanliga fall ansluter sig till, fungerar inte argumentet. Det saknar därför inre logik. Det motsäger vad Hovind säger på annat håll. (Denna punkt hör ihop med punkt 5.)
  5. Jack Chick, Kent Hovind och den som återanvänder denna traktat har förlorat all trovärdighet. I alla frågor.

Sämre än så här kan inte ett försvar av skapelsetro formuleras!

Men innan jag går igenom dessa punkter, låt oss titta på traktatens avslutning. En ytterligare punkt är nämligen en retorisk analys av traktaten. Fortsätt läsa →

Usla kreationistiska argument, del 3, Tjocka släkten fortsättning

Publicerat av
Svara

I mitt förra inlägg inledde jag en granskning av traktaten Tjocka släkten. Det jag visade där var att nästan varenda panel traktaten igenom är galet fel, men detta till trots har de mest häpnadsväckande usla argumenten inte dykt upp ännu. Och de får vänta lite till. Jag tror det är bäst att öka från två till tre inlägg. Så först lite mer av det normalt usla.

Läraren tänker: Milda makter, jag måste ta det lugnt. Läraren: Alla dessa lager i berggrunden har miljoner år mellan sig. Vi kan veta hur gamla de är genom de fossiler som de innehåller. Studenten: Men magistern, hur daterar man då fossilen? Läraren: Det var en bra fråga. Vi kan veta fossilens ålder genom att vi vet vilken ålder avlagringarna har, där de finns. Studenten: Men är inte det en kringgående tankegång?

Av någon märklig anledning har läraren i traktaten alltså accepterat studentens gallimatias och börjar känna sig i underläge. I originalet tänker han: He is killing me. Att det inte finns en enda geolog i världen som resonerar som den tänkta läraren bekommer inte Jack Chick/Kent Hovind.

I denna panel är traktaten dåligt översatt. Det studenten beskyller läraren, och den gängse vetenskapen för, är att använda ett cirkelargument, circular reasoning.

Ett mer troligt scenario finns i parodin:

Student: He is crushing me with logic! Isn't it true that you determine dates of fossils and rock layers to EACH OTHER. Isn't that circular reasoning? Teacher: ENOUGH with the Straw Men! Name ONE reputable scientist that does that! There are far better ways to date rock layers, as well as fossils, where one has nothing to do with the other. Such as radiometric dating.

Utan att här gå in på hur de olika geologiska lagrens datering i detalj, så bör alla, kreationister som evolutionister, vara överens om att det finns en uppsjö av olika argument som geologerna bygger på för att göra denna datering. Radiometrisk datering är ett av flera verktyg. Detta är ett område som kreationister, typ Mats Molén, verkligen brukar gräva ner sig inom. Men också han borde instämma i att traktatens tänkta elev verkligen framför ett uselt argument.

Sedan följer fyra replikskiften där traktaten är på normal kreationistisk nivå, möjligen i den sämre änden av skalan. Fortsätt läsa →

Usla kreationistiska argument, del 2, Tjocka släkten

Publicerat av
5

På den tiden jag var kreationist besvärades jag gång efter annan av somliga meningsfränder. I sin iver att argumentera mot evolutionsläran tog de till nästan vad som helst. En sådan händelse minns jag än idag tydligt. Det var tredje året på gymnasiet (84-85) och en klasskamrat delade frimodigt ut en traktat till alla han mötte på skolan.

Tjocka släkten? Bild på en apa

I denna tecknade traktat gör en troende person en serie påståenden som den påhittade läraren i biologi inte framställs som kapabel att bemöta. Den slutar i triumf för den troende. Troligen var det den känslan min klasskamrat blev entusiastisk av. Men när jag läste igenom traktaten såg jag ett grovt fel som vi i klassen hade behandlat just på lektionen alldeles innan! Ser du inte detta, frågade jag. Min klasskamrat blev först överraskad. Han hade inte gjort kopplingen. Sedan svarade han att det visste ju inte de flesta som får traktaten i sin hand. Menar du att ändamålen helgar medlen, undrade jag. Jag minns inte vad han svarade, men han fortsatte dela ut traktaterna. Jag skämdes för honom.

Hur skulle jag kunna vittna om min tro för mina plugghästvänner, som definitivt såg alla grova sakfel i denna traktat?

På den tiden var jag också kreationist, gammaljordsvarianten. Och då argumenterade jag flitigt mot evolutionsläran, och jag brukade som sagt vinna mina debatter! Men det fanns material jag avstod från att använda. Jag kommer att beröra kreationism i allmänhet i detta inlägg, men notera att jag främst diskuterar hur den kreationistiska saken läggs fram i just denna traktat. Också som kreationist bör du ta avstånd från den, vilket också somliga gör. Fortsätt läsa →

Bength Gustafson dåliga kritik av teistisk evolution

Publicerat av
6

Jag tänker bemöta ett riktigt uselt inlägg om skapelsetro och evolution. Jag gör det med viss vånda. Jag brukar försöka hålla mig borta från vulgärdebatt. Det är ingen idé att försöka tro att man kommer att mötas i en fruktbärande diskussion om ena parten utmålas som ett tecken på att vi närmar oss avfallet i den yttersta tiden. Jag gillar dessutom att bemöta argument som får mig att tänka till, studera djupare och utvecklas. Det är inte utmaningen i detta inlägg, även om det är svårskrivet av helt andra skäl. (Uppdatering: Bength Gustafsson blogg på Inblicks sida är inte längre kvar. Min länk går därför till The Wayback Machine.)

Men jag tror att ibland behövs också de dåliga argumenten bemötas. De finns och florerar på nätet. De predikas i väckelsemöten. De når människor som tar intryck. De gör skada.

Den vars argument jag bemöter är Bength Gustafson (BG). Vi har bara träffats personligen under första halvan av 80-talet, när han besökte min hemförsamling några gånger. För min del fick dessa besök en god effekt. Jag tog till mig vissa delar av det han hade att dela, och lämnade annat åt sidan. För det jag då fick är jag fortfarande tacksam. Den synnerligen skarpa kritik jag här riktar mot hans åsikter ändrar inte på det.

Skärmdump från BG:s blogg med texten Kan Gud och Darwin vara överens

En djupt problematisk artikel

Sällan har jag stött på en så dåligt efterforskad eller en artikel så fylld av argumentationsfel som BGs artikel Kan Gud och Darwin vara överens på tidningen Inblick. Artikeln saknar innehållslig substans och vederhäftiga argument. I stället har den mycket tom retorik. Detta till trots tillåter sig BG att använda skarpast möjliga ordalag när han fördömer teistisk evolution. Jag får uppfattningen att för BG utgör övertygelsens emotionella intensitet i sig själv ett argument. Jag minns att när han besökte min uppväxtförsamling ofta använde frasen ”jag vet att jag vet att jag vet att jag vet” – att det som han tolkade som av Guds ande ingiven övertygelse aldrig någonsin kunde rubbas. (Jag tror på trons nådegåva, men det här är inte hur den fungerar.)

Oavsett om detta är en korrekt bedömning av BG eller inte är det värt att upprepa att intensiteten i en övertygelse inte på något vis utgör ett argument för dess sanning.

Problemet med artikeln är knappast att BG övertygar någon som funderar ärligt om teistisk evolution. En sådan person får snarare ytterligare anledning att ta avstånd från den kreationism som BG försvarar. Problemet är att det finns en grupp som känner sig lugnade av BG:s ord. Det kan jag känna viss sympati för. Vår värld är krånglig. Vetenskap är komplext. Och när informationsteknologin sprider idéer av olika slag i rasande fart kan det vara tryggt att ha en till synes oföränderlig och orubblig förkunnelse att stödja sig på. Varenda gång det blir diskussion omkring teistisk evolution dyker det upp någon som känner sig oroad av allt tal om texters genre, vetenskaplig evidens, världsbilder och liknande. ”Kan jag inte bara få läsa som det står?” frågar de, och BG försäkrar dem att visst kan de det!

Varför är det ett problem? Jo, det finns andra grupper som stöts bort. För att bevara sinnesfriden hos vissa måste förkunnare och teologer som jag brännmärkas som förvillare. Sökare som i sin ärliga undersökning finner att de inte kan ignorera argumenten för evolutionen stöts bort från den tro de skulle kunna finna. Kreationismen blir en onödig stötesten på vägen fram till den enda äkta stötesten vi borde lägga i folks väg, korset. Och kristna går igenom troskriser alldeles i onödan när de kommer i kontakt med vetenskapen. Jag har mött flera och undersökningar visar att detta är ett av de viktigaste skälen till att människor lämnar kyrkan eller tappar sin tro helt.

Ett glödande kors

Trons stora och enda egentliga stötesten är och ska vara korset

Därför kommer jag nu analysera och bemöta BG:s artikel. Det är inte helt lätt. Hur bemöter man retorik utan substans, utan att bli en nedlåtande besserwisser? Jag tror ju att BG har ett ärligt och gott syfte bakom sina ord, men orden i sig är så ovederhäftiga att diskussionen blir svår att ta. Jag påminns om frasen, not even wrong.

OK, detta är en stark kritik. Men jag tror den är helt korrekt. Jag kommer att analysera såväl artikelns sakinnehåll som dess retorik. Problemet är nämligen både att den har sakfel och att den skapar låsningar genom det sätt på vilket dessa framförs. Fortsätt läsa →

Det vanligaste motargumentet mot teistisk evolution är ett självmål

Publicerat av
10

Det vanligaste argument jag mött mot tanken på teistisk evolution är att Gud omöjligen kan ha skapat en värld där det finns lidande och död eller samspelat med evolutionära processer som inkluderar lidande och död. Noterbart är att det argumentet inte bara går emot teistisk evolution, utan också mot de flesta formerna av gammaljordskreationism. Även om många jag hör framföra argumentet inte uttryckligen tar ställning i frågan om jordens och universums ålder (jag kallar dem diffus-tids-kreationister), så kräver det till sin utformning att antingen blev djuren makalöst gamla före fallet (vilket jag inte hört någon hävda) eller så är jorden av relativt ungt datum.

Jag menar att detta argument inte bara är ohållbart. I själva verket talar djurens lidande och världen som en ond plats mot kreationismen, åtminstone i dess tydligaste former. Om rovdjursegenskaper inte kan utvecklas via evolutionen – vilket de inte kan om man förnekar makroevolution – så har de i stället skapats med direkt skapelse av Gud själv. Det framställer inte direkt Gud i bättre dager!

Lejon jagar buffel

Detta kan inte ha skett före syndafallet enligt kreationismen, men är i själva verket Gud i aktion enligt Job 39:1f

Fortsätt läsa →

Hur jag slutade vara kreationist, del 1

Publicerat av
13

Jag är inte (längre) kreationist, dvs. jag tror att Bibelns berättelser om skapelsen mycket väl låter sig förenas med en tilltro till de grundläggande nutida vetenskapliga paradigmen som beskriver universums uppkomst (Big Bang-kosmologin) och biologiskt livs utveckling (evolutionen). Men jag har inte blivit någon slags liberalteolog för det!

Interstellärt gasmoln omgivet och genomlyst av stjärnor.

Interstellärt molekylmoln, stjärnor som håller på att formas fotograferade av rymdteleskopet Hubble. Bild från Wikipedias artikel Pillars of Creation.

Om jag uttrycker mig mer exakt. Jag tror inte att:

  • Bibels skapelseberättelser ska tolkas som historiska sekvenser för när olika delar skapelsen framträtt (ljuset två dagar före solen, till exempel), än mindre att de de sju skapelsedagarna ska förstås som kronologiska tidsangivelser.
  • Alla växter och djur på uppstått genom direkt skapelse enligt sina familjer/släkten, utan att evolutionen är en välgrundad förklaringsmodell också på makronivå (utvecklingen av familjer och släkten av organismer).

Men jag tror att:

  • Gud har skapat världen.
  • Bibeln är Guds sanna Ord, inandat av Guds Ande och ofelbar i allt vad den lär.

Jag är evangelikal/pentekostal i min bibelsyn, i mitt bibelbruk och i min praxis. Jag ber om och får erfara helanden, under och tecken och profetiska budskap och jag talar ofta i tungor. Flera gånger om dagen! Jag försvarar till och med äktheten för vissa kontroversiella under.

Jag är således varken en klassisk liberalteolog, typ Schleiermacher, Ritschl eller Harnack, en existentialistisk liberalteolog typ Bultmann eller Tillich, processteolog,  en urvattningsteolog typ Spong eller en nutida postmodern allt är ett perspektiv-teolog. Jag är exklusivist i min syn på frälsningen och jag kritiserar den nuvarande ärkebiskopen och andra som har inklusivistisk eller pluralistisk teologi i frälsningsfrågan.

Men jag tror som sagt att Gud har skapat världen genom de processer som beskrivs i nutida Big Bang-kosmologi och övrig nutida fysik (åtminstone fram tills den började ägna sig åt strängteori och multiversumidéer, som inte kan falsifieras genom observationer). Jag tror att biologiskt liv utvecklats till sin nuvarande artrikedom genom evolutionära processer. Och detta är en möjlig och rimlig hållning, i kombination med allt annat jag tror. Jag ser varken logiska eller teologiska motsägelser som falsifierar min hållning.

I detta och följande inlägg tänker jag inte detaljerat gå igenom argumenten för och emot min hållning. Jag tänker egentligen mest plädera för en enda sak, att sådana som jag finns och att det är precis lika legitimt att tro på teistisk evolution som att vara kreationist för en bibeltroende kristen. Jag kommer berätta om min egen teologiska resa på det här området, och ge några slutsatser om hur vi kan förhålla oss till varandra.

Jag hade egentligen inte tänkt att börja blogga om det här ämnet. Jag ligger så långt efter med mina andra uppslag, men jag märker att just nu är det extra mycket som händer inom området, som projektet Cusanus. När dessutom teistisk evolution beskrevs av Bength Gustafsson som en del av den yttersta tidens förvillelse inser jag att något måste göras åt diskussionen.

Mitt synsätt är inte en defekt i min hängivenhet eller ett resultat av en kompromiss med mina övertygelser. Vi finns, vi älskar Jesus, vi tror på Bibeln, vi är fullblodskarismatiker och vi blir fler och fler. Fortsätt läsa →