Den kambriska explosionen talar mot intelligent design, del 2

Jag driver tesen att god teologin stödjer normalvetenskapen, inte ID, när vi kommer till den kambriska explosionen. Jag känner ingen annan som utvecklat detta argument på det sätt som jag gör och tänker därför att jag behöver vara noggrann. Det blir därför en hel serie inlägg. Detta är det andra.

I detta inlägg kommer dessa båda punkter från min planering.

  1. Sammanfatta vad som menas med den kambriska explosionen för den som är obekant med begreppet
  2. Förklara varför detta antas vara ett argument mot evolutionen och vad som ger detta argument dess speciella plats i ID-arsenalen av argument. Så långt behöver jag göra argumentet största möjliga rättvisa.

Min argumentation börjar försiktigt först i nästa inlägg och tar sedan fart på allvar i inlägget därpå. Men även om du är bekant med det sätt på vilket ID-rörelsen och kreationister använder den kambriska explosionen tror jag att mitt sätt att återberätta deras argumentation kan vara läsvärd. Jag kommer att lyfta fram en aspekt som sällan är uttalad och som därför kan vara ganska förvirrande.

Fantasifulla djur och växter i havet
Hur man kan föreställa sig havet under den kambriska perioden.
Läs mer

Bortom felaktigt

Obs! Detta inlägg uppdateras efterhand, främst i listan på slutet.

Här kommer jag att samla inlägg relaterade till den bok som skapelse och evolution som publicerats av Apologia förlag i december 2020, där jag är en av författarna. I somras (2020) trodde jag att flera av dessa inlägg skulle produceras under hösten, men den blev oerhört intensiv. Jag ligger tyvärr efter med detta, men det kommer! Det finns dock en del skrivet i ämnet redan. även om det inte direkt anknyter till boken.

Det finns en scen i filmen The Last Jedi. Kylo Ren har precis uttalat sig om rebellernas och jedi-riddarnas undergång. Luke Skywalker svarar: ”Fantastiskt. Varje ord som du just sa var fel.”

Amazing! Every word of what you just said is true.
En användbar meme!

Den kopplingen har jag gjort när jag läst ett kapitel till en kommande bok. Fyra medförfattare kommer att ge var sitt synsätt på skapelse och evolution. En ungjordskreationist, en gammaljordskreationist, en anhängare av (ytterst måttfull) intelligent design och så jag, som en kristen som accepterar normalvetenskapens etablerade teorier inom ämnen som astrofysik, kosmologi, geologi, stratigrafi, paleontologi och biologi. Det sistnämnda inkluderar också evolutionsteorin. Jag är en KAVE (Kristen som Accepterar den Vetenskapliga teorin om Evolution).

Läs mer

Bength Gustafson dåliga kritik av teistisk evolution

Jag tänker bemöta ett riktigt uselt inlägg om skapelsetro och evolution. Jag gör det med viss vånda. Jag brukar försöka hålla mig borta från vulgärdebatt. Det är ingen idé att försöka tro att man kommer att mötas i en fruktbärande diskussion om ena parten utmålas som ett tecken på att vi närmar oss avfallet i den yttersta tiden. Jag gillar dessutom att bemöta argument som får mig att tänka till, studera djupare och utvecklas. Det är inte utmaningen i detta inlägg, även om det är svårskrivet av helt andra skäl. (Uppdatering: Bength Gustafsson blogg på Inblicks sida är inte längre kvar. Min länk går därför till The Wayback Machine.)

Men jag tror att ibland behövs också de dåliga argumenten bemötas. De finns och florerar på nätet. De predikas i väckelsemöten. De når människor som tar intryck. De gör skada.

Den vars argument jag bemöter är Bength Gustafson (BG). Vi har bara träffats personligen under första halvan av 80-talet, när han besökte min hemförsamling några gånger. För min del fick dessa besök en god effekt. Jag tog till mig vissa delar av det han hade att dela, och lämnade annat åt sidan. För det jag då fick är jag fortfarande tacksam. Den synnerligen skarpa kritik jag här riktar mot hans åsikter ändrar inte på det.

Skärmdump från BG:s blogg med texten Kan Gud och Darwin vara överens

En djupt problematisk artikel

Sällan har jag stött på en så dåligt efterforskad eller en artikel så fylld av argumentationsfel som BGs artikel Kan Gud och Darwin vara överens på tidningen Inblick. Artikeln saknar innehållslig substans och vederhäftiga argument. I stället har den mycket tom retorik. Detta till trots tillåter sig BG att använda skarpast möjliga ordalag när han fördömer teistisk evolution. Jag får uppfattningen att för BG utgör övertygelsens emotionella intensitet i sig själv ett argument. Jag minns att när han besökte min uppväxtförsamling ofta använde frasen ”jag vet att jag vet att jag vet att jag vet” – att det som han tolkade som av Guds ande ingiven övertygelse aldrig någonsin kunde rubbas. (Jag tror på trons nådegåva, men det här är inte hur den fungerar.)

Oavsett om detta är en korrekt bedömning av BG eller inte är det värt att upprepa att intensiteten i en övertygelse inte på något vis utgör ett argument för dess sanning.

Problemet med artikeln är knappast att BG övertygar någon som funderar ärligt om teistisk evolution. En sådan person får snarare ytterligare anledning att ta avstånd från den kreationism som BG försvarar. Problemet är att det finns en grupp som känner sig lugnade av BG:s ord. Det kan jag känna viss sympati för. Vår värld är krånglig. Vetenskap är komplext. Och när informationsteknologin sprider idéer av olika slag i rasande fart kan det vara tryggt att ha en till synes oföränderlig och orubblig förkunnelse att stödja sig på. Varenda gång det blir diskussion omkring teistisk evolution dyker det upp någon som känner sig oroad av allt tal om texters genre, vetenskaplig evidens, världsbilder och liknande. ”Kan jag inte bara få läsa som det står?” frågar de, och BG försäkrar dem att visst kan de det!

Varför är det ett problem? Jo, det finns andra grupper som stöts bort. För att bevara sinnesfriden hos vissa måste förkunnare och teologer som jag brännmärkas som förvillare. Sökare som i sin ärliga undersökning finner att de inte kan ignorera argumenten för evolutionen stöts bort från den tro de skulle kunna finna. Kreationismen blir en onödig stötesten på vägen fram till den enda äkta stötesten vi borde lägga i folks väg, korset. Och kristna går igenom troskriser alldeles i onödan när de kommer i kontakt med vetenskapen. Jag har mött flera och undersökningar visar att detta är ett av de viktigaste skälen till att människor lämnar kyrkan eller tappar sin tro helt.

Ett glödande kors

Trons stora och enda egentliga stötesten är och ska vara korset

Därför kommer jag nu analysera och bemöta BG:s artikel. Det är inte helt lätt. Hur bemöter man retorik utan substans, utan att bli en nedlåtande besserwisser? Jag tror ju att BG har ett ärligt och gott syfte bakom sina ord, men orden i sig är så ovederhäftiga att diskussionen blir svår att ta. Jag påminns om frasen, not even wrong.

OK, detta är en stark kritik. Men jag tror den är helt korrekt. Jag kommer att analysera såväl artikelns sakinnehåll som dess retorik. Problemet är nämligen både att den har sakfel och att den skapar låsningar genom det sätt på vilket dessa framförs. Läs mer

Det vanligaste motargumentet mot teistisk evolution är ett självmål

Det vanligaste argument jag mött mot tanken på teistisk evolution är att Gud omöjligen kan ha skapat en värld där det finns lidande och död eller samspelat med evolutionära processer som inkluderar lidande och död. Noterbart är att det argumentet inte bara går emot teistisk evolution, utan också mot de flesta formerna av gammaljordskreationism. Även om många jag hör framföra argumentet inte uttryckligen tar ställning i frågan om jordens och universums ålder (jag kallar dem diffus-tids-kreationister), så kräver det till sin utformning att antingen blev djuren makalöst gamla före fallet (vilket jag inte hört någon hävda) eller så är jorden av relativt ungt datum.

Jag menar att detta argument inte bara är ohållbart. I själva verket talar djurens lidande och världen som en ond plats mot kreationismen, åtminstone i dess tydligaste former. Om rovdjursegenskaper inte kan utvecklas via evolutionen – vilket de inte kan om man förnekar makroevolution – så har de i stället skapats med direkt skapelse av Gud själv. Det framställer inte direkt Gud i bättre dager!

Lejon jagar buffel

Detta kan inte ha skett före syndafallet enligt kreationismen, men är i själva verket Gud i aktion enligt Job 39:1f

Läs mer

Hur jag slutade vara kreationist, del 1

Jag är inte (längre) kreationist, dvs. jag tror att Bibelns berättelser om skapelsen mycket väl låter sig förenas med en tilltro till de grundläggande nutida vetenskapliga paradigmen som beskriver universums uppkomst (Big Bang-kosmologin) och biologiskt livs utveckling (evolutionen). Men jag har inte blivit någon slags liberalteolog för det!

Interstellärt gasmoln omgivet och genomlyst av stjärnor.

Interstellärt molekylmoln, stjärnor som håller på att formas fotograferade av rymdteleskopet Hubble. Bild från Wikipedias artikel Pillars of Creation.

Om jag uttrycker mig mer exakt. Jag tror inte att:

  • Bibels skapelseberättelser ska tolkas som historiska sekvenser för när olika delar skapelsen framträtt (ljuset två dagar före solen, till exempel), än mindre att de de sju skapelsedagarna ska förstås som kronologiska tidsangivelser.
  • Alla växter och djur på uppstått genom direkt skapelse enligt sina familjer/släkten, utan att evolutionen är en välgrundad förklaringsmodell också på makronivå (utvecklingen av familjer och släkten av organismer).

Men jag tror att:

  • Gud har skapat världen.
  • Bibeln är Guds sanna Ord, inandat av Guds Ande och ofelbar i allt vad den lär.

Jag är evangelikal/pentekostal i min bibelsyn, i mitt bibelbruk och i min praxis. Jag ber om och får erfara helanden, under och tecken och profetiska budskap och jag talar ofta i tungor. Flera gånger om dagen! Jag försvarar till och med äktheten för vissa kontroversiella under.

Jag är således varken en klassisk liberalteolog, typ Schleiermacher, Ritschl eller Harnack, en existentialistisk liberalteolog typ Bultmann eller Tillich, processteolog,  en urvattningsteolog typ Spong eller en nutida postmodern allt är ett perspektiv-teolog. Jag är exklusivist i min syn på frälsningen och jag kritiserar den nuvarande ärkebiskopen och andra som har inklusivistisk eller pluralistisk teologi i frälsningsfrågan.

Men jag tror som sagt att Gud har skapat världen genom de processer som beskrivs i nutida Big Bang-kosmologi och övrig nutida fysik (åtminstone fram tills den började ägna sig åt strängteori och multiversumidéer, som inte kan falsifieras genom observationer). Jag tror att biologiskt liv utvecklats till sin nuvarande artrikedom genom evolutionära processer. Och detta är en möjlig och rimlig hållning, i kombination med allt annat jag tror. Jag ser varken logiska eller teologiska motsägelser som falsifierar min hållning.

I detta och följande inlägg tänker jag inte detaljerat gå igenom argumenten för och emot min hållning. Jag tänker egentligen mest plädera för en enda sak, att sådana som jag finns och att det är precis lika legitimt att tro på teistisk evolution som att vara kreationist för en bibeltroende kristen. Jag kommer berätta om min egen teologiska resa på det här området, och ge några slutsatser om hur vi kan förhålla oss till varandra.

Jag hade egentligen inte tänkt att börja blogga om det här ämnet. Jag ligger så långt efter med mina andra uppslag, men jag märker att just nu är det extra mycket som händer inom området, som projektet Cusanus. När dessutom teistisk evolution beskrevs av Bength Gustafsson som en del av den yttersta tidens förvillelse inser jag att något måste göras åt diskussionen.

Mitt synsätt är inte en defekt i min hängivenhet eller ett resultat av en kompromiss med mina övertygelser. Vi finns, vi älskar Jesus, vi tror på Bibeln, vi är fullblodskarismatiker och vi blir fler och fler. Läs mer