Kan normalvetenskapen bemöta argumenten från Intelligent Designrörelsen (ID-r) om den kambriska explosionen? I detta, det tredje inlägget i denna serie, ska jag börja titta översiktligt på den frågan och varför jag anser att den diskussionen är en återvändsgränd, även om där finns några saker att lägga märke till om kultur och tillvägagångssätt inom ID-r och hur de påverkar rörelsens trovärdighet negativt.

Jag trodde det skulle fungera med ett enda inlägg på den här punkten, men den blir så lång att jag delar den i en a- och en b-del. Den som vill argumentera mot mig bör ge sig till tåls tills båda delarna har publicerats.

Inlägget blir som som sagt översiktligt, för det är inte på den här punkten jag anser att ID-r har sina största brister, utan jag accepterar att något avgörande svar inte kan ges i denna kraftmätning. Åtminstone inte så att någon i endera ringhörnan kommer att känna sig övertygad av vad den andre säger. ID-anhängare verkar dock inte alltid känna ens till att det finns några viktiga svar från normalvetenskapens sida och därför vill jag inte hoppa över den här punkten.

Ett exempel på detta är i Genesispodden, avsnitt 21 med rubriken Kambriska explosionen ett problem för evolutionen. I det avsnittet ger Göran Schmidt sin syn på frågan och när han lagt fram sina argument ställer programledaren, Josef Moensjö, frågan hur evolutionsförespråkare brukar svara. Görans svar blir svävande och huvudpoängen är att de (vi) inte har så mycket att komma med. Argumentet antas vara en promenadseger, att rulla in bollen i öppet mål, en breakaway dunk!

Den som mer än någon annan i nutida debatt gjort den kambriska explosionen till ett huvudargument är Stephen Meyer och Göran Schmidt hänvisar till dennes bok, Darwin’s Doubt. Den boken i sin tur handlar till största delen om DNA och information i cellerna. Här uppstår ett problem för mig, nämligen att Meyers argument är kumulativt. Först förklarar han varför vi bör misstro evolution utan en ingripande designers hand att över huvud taget kunna utveckla ny information av den art som driver utvecklingen i riktning mot mer komplexa organismer, sedan tillämpar han det på den kambriska explosionen. Vi bör enligt Meyer se med misstro mot evolutionens mekanismer i allmänhet och ha den tanken i bakhuvudet när vi sedan läser vad han skriver om den kambriska explosionen. Och det är ju också så det blir när argumentet når mottagare som är sympatiskt inställda till kreationismen, oavsett om de känner till Meyers utläggning om information eller inte.

Som jag skrev när jag inledde denna serie så menar jag att detta kumulativa tillvägagångssätt förtar effekten av kreationismens argument, när det riktas till någon som inte känner sig skeptisk till evolutionens mekanismer, och det är inte heller på detta sätt som argumentet används i diskussioner till vardags. Där är den underförstådda utgångspunkten att dess uppgift är att få in en fot i dörrspringan hos ”evolutionister”. Den som är bekant med Meyers bok och föredrag om den kambriska explosionen får därför ursäkta att jag koncentrerar mig på en fråga i taget och därför håller mig till frågan om kroppsplaner och hastigheten i utvecklingen.

Begrepp

För att min ingång i frågan ska fungera behöver jag dock först förklara något om mina premisser, hur jag använder vissa begrepp och ge en liten ordlista på termer som förekommer i diskussionen.

Intelligent design (ID)

En första definition av ID är som en tänkt vetenskaplig teori, vars filosofiska grundval är att en designer (som skulle kunna vara treenig Gud) i förväg har gjort ritningar och sedan förverkligar dem genom påverkan (”input”) på det som byggs och att detta är detekterbart för empirisk metod. Jag kallar detta ID-t, Intelligent design-teorin.

En andra definition av ID är sociologisk. ID är det som görs av dem som tillhör ID som rörelse i rörelsens namn. Även om ID skulle kunna kombineras med teistisk evolution (som hos Sebastian Ibstedt i vår bok) så kommer inga sådana signaler från ID-rörelsens centrum, Discovery Institutet. I stället kombineras ID i stället med evolutionskritik, inklusive idén om gemensamt ursprung, vanligtvis till förmån för gammaljordskreationism i form av progressiv kreationism. Stephen Meyer, vars bok vi diskuterar just nu står för en sådan syn. Jag kallar rörelsen ID-r. Jag kallar det som rörelsen gör för ID.

ID-t är en delmängd av ID och dess filosofiska grundval, men ID är alltså mer än ID-t.

Progressiv kreationism

Detta är tron på direkt skapelse genom en serie övernaturliga skapelseakter utdragna över tid. Universums och jordens normalt angivna åldrar accepteras och de geologiska lagren anses vara nedlagda under årmiljoner. Skapelseakterna kan antingen ses som att de sker på DNA-nivå så att alla organismer kommer ur en annan organism (gemensamt ursprung med övernaturlig assistans) eller genom att hela djuret eller växten skapas ur intet (ad novo).

Ediacara

Ediacara, ibland kallad vendium, är tidsperioden närmast före kambrium. Den sista perioden i neoproterozoikum, som är den sista eran i proterozoikum, den sista av de prekambriska eonerna.

Diskussionen gäller till stor del vilka livsformer som var utvecklade redan under ediacara-perioden och hur de förhåller sig till de kambriska livsformerna.

Kambriska delperioder

Det finns ingen internationell överenskommelse om hur kambrium ska delas upp i mindre epoker och dessa i sin tur i åldrar (ages). Man talar oftare om stages på engelska och namnen varierar väldigt. Se engelska Wikipedia. De sibiriska/rysk-kazakhiska namnen är vanligast i (det lilla) jag sett. Nemakit-Daldynian är dess namn på första delen av kambrium, men denna delperiod sträcker sig också in i ediacara. Se bild nedan. Det finns ingen riktig klar gräns mellan ediacata och kambrium.

Tvåsidiga djur/bilateria

Nästan alla flercelliga djur har två symmetriska sidor, en baksida/rygg och en framsida/mage, mun och anus, en kroppshåla med inre organ, som bukhålan hos däggdjur. De har även tre grundläggande kroppsskikt, endoderm, mesoderm och ektoderm varifrån alla organ och kroppsdelar utvecklas under fosterstadiet.Även djur som inte har två likadana sidor som fullt utvecklade, som sjöstjärnor, har det under fosterstadiet.

Kambriska lagerstätte

Fynd av fossil från kambrium har främst hittats på relativt få lagerstätten. Ur normalvetenskaplig synvinkel är detta inte oväntat, men det innebär att vi rekonstruerar den kambriska periodens djurliv utifrån relativt få ögonblicksbilder. Den mest kända av dessa lagerstätten är utan tvekan Burgesskiffern, som upptäcktes av Charles Walcott 1909. Kända evolutionsforskare som Stephen J Gould och Simon Conway Morris har utforskat och/eller skrivit om Burgesskiffern (och de är inbördes osams om tolkningen). Djuren i Burgesskiffern antas ha levt för ca 508 miljoner år sedan. Två andra fyndplatser är Chengijang och Sirius Passet. De är ca 518 miljoner år gamla, eller möjligen något mer. Signifikansen av dessa båda fyndplatser i Kina insågs först på 1980-talet.

Frågor, källor och auktoriteter

Jag är pastor, inte biolog, paleontolog eller geolog. Jag läser och skriver om detta på min fritid. Det är helt omöjligt att sätta sig in i allt som skulle kunna vara relevant för att säga om ID eller normalvetenskapen har rätt om den kambriska explosionen. Testa dig själv på följande frågor:

• Vet du vilken roll ANTP-class homeobox gener kan tänkas ha spelat för den kambriska explosionen?
• Varför har normalvetenskapen övergivit utvecklingen av hox gener som en delförklaring till den kambriska explosionen och på vad sätt förstärker det normalvetenskapen position totalt sett?
• Det finns ett antal olika forskningsrapporter som menar att utvecklingen mot olika djurgrupper inleddes långt före kambrium. Vilka argument använder de och hur ser receptionen av dessa rapporter ut i forskningssamhället? (Följdfråga: Hur hanteras dessa rapporter av Stephen Meyer? Vilka av dem berör han inte alls?)
• Hur påverkas stamceller av syre och hur har cancerforskningen givit biologerna insikt i hur den ”pluripotenta” förmågan hos stamceller kan bidra till att förklara den kambriska explosionen?
• Edicara-faunan: Det finns två olika modeller för övergången till kambrium. Vilka argument talar för att den sena delen av edicaran-tiden hade djur som påminde mer om de kambriska djuren än tidigare ediacara djur?
• Vilka paleontologiska fynd har gjorts under tommotian? Hur kan de ses som förstadier till yngre fynd från Sirius passet, Chengijang och Burgesskiffern?
• Den vetenskapliga grenen vi kallar tafonomi handlar om vad som händer med organismer när de dör, inklusive nedbrytningsprocesser och olika slags fossilbildning. Den säger att utan skal eller skelett minskar sannolikheten betydligt att det blir fossil av ett dött djur. Vad spelar detta för roll i den aktuella diskussionen?
• Vilken utveckling hos organismer mellan den tidiga kambriska period och den dess senare del har observerats i de fall där det finns paleontologiska fynd inom samma stam med årmiljoners mellanrum?
• Jämfört med de fyla som finns idag, vilka fyla fanns under kambrium som bär drag av två eller fler andra fyla och som på det viset så att säga pluggar igen ett hål mellan dessa?
• Vilka grupper av gener (minst 5) har identifierats vid utvecklingen av förstadierna till regelrätta kranier hos ryggradsdjur?
• Vad är adaptiv radiation (möjlig svengelska) och hur fungerar den efter samtliga tillfällen av massdöd (extinction events) som förekommit?
• Vad var ”The Avalon Explosion” och hur märks det i debatten att den inte räknas med som en faktor av ID-r?

Det här är bara en liten delmängd av alla de frågor jag lagt märke till när jag läst in mig på ämnet. Och i denna läsning har jag läst och lyssnat på föredrag från en mängd olika källor:

1. Ungjordskreationististiska (YEC), inklusive artiklar och ovan nämnda poddavsnitt från föreningen Genesis. Främst har jag dock tittat på de stora organisationerna: AiG, ICR och CMI.
2. ID, främst i form av artiklar och föredrag av Stephen Meyer och artiklar på Evolution News.
3. Artiklar och videos som uttryckligen bemöter argumenten från (1) och (2) och ger egna motargument. Detta inkluderar men är inte begränsat till dessa rekommenderade artiklar på BioLogos: Does the Cambrian Explosion pose a challenge to evolution? The Cambrian Diversification and Assembling Animal Body Plans av Denis Venema (del 11 av 22 i en artikelserie om evolutionens grunder – läs gärna alla 22) och The Cambrian “Explosion”, Transitional Forms, and the Tree of Life av Keith Miller.
4. Artiklar i olika uppslagsverk, inklusive Encyclopedia Britannica och Wikipedia.
5. Artiklar i vetenskapliga tidskrifter, främst tidningen Cell med dottertidningar, Nature, Science, men också flera andra. Detta är artiklar med roliga namn som Comparisons between Cambrian Lagerstätten assemblages using multivariate, parsimony and Bayesian methods eller härliga ingresser som ”We provide evidence for a two-phased biotic turnover event during the Ediacaran–Cambrian transition (about 550–539 Ma), which both comprises the Earth’s first major biotic crisis of macroscopic eukaryotic life (the disappearance of the enigmatic ‘Ediacara biota’) and immediately precedes the Cambrian explosion.” (Från Ediacaran Extinction and Cambrian Explosion.)
6. Artiklar, poddar och videos gjorda av vetenskapsjournalister. Speciellt rekommenderar jag alla som är intresserade av vetenskap i allmänhet att följa PBS Space Time (astrofysik), PBS Eons (livets historia), PBS Reactions (kemi), SciShow och Vetenskapsradion (gärna detta avsnitt). Oxford University Museum of Natural History har flera föredrag om den kambriska explosionen (jag har inte sett alla).

I denna djungel är det hopplöst att snabbt se om en artikel är en tröttsam upprepning av sedan länge inaktuella och flerfaldigt refuterade argument eller om den tillför debatten något nytt. Det tar tid att läsa allt! Förr eller senare måste vi alla lita på någon! Min fråga är därför till sist vem jag ska lita på. Och då har jag en enkel tumregel. Jag litar på den som lyssnar på den motsatta sidans argument och bemöter dem så som de framförts, i steelmannad version om lämpligt, med fakta jag kan kontrollera och redliga argument. Jag har lägre förtroende för den som kommer med halmgubbar eller ignorerar den motsatta sidans argument. (Och då behöver man skilja på ignorering av tidsbrist, platsbrist eller för att man behöver diskutera premisserna bakom argumentet först. Jag litar mindre på den som däremot pumpar ut samma argumentation i upprepad form och försöker vinna debatten genom den blotta mängden inlägg, squid ink responses, eller genom att avleda diskussionen med dimridåer av olika slag.

Kreationisternas argument en gång till

Låt mig nu upprepa kreationisternas argument en gång till, men nyss nämnda tumregel i bakhuvudet. Jag citerar från föreningen Genesis, där problematiken är glasklar, men precis samma tendens finns hos Eric Meyer.

Huvudgrupperna av djur och växter dyker upp plötsligt och samtidigt i ett bergslager som heter kambrium. Under kambrium i prekambrium finns mycket få fossil och de som finns är encelliga och relativt enkla, typ bakterier och alger. Det komplexa livet uppenbarar sig alltså helt utan evolutionära föregångare. Det bara finns där, fullt utvecklat från början.

Trenden är så tydlig att kambriska explosionen också brukar kallas för biologins big bang. Och de organismer som uppträder plötsligt i kambrium är ingalunda enkla och okomplicerade. Den idag utdöda trilobiten hade t.ex. skal, segmenterad kropp, muskler, andningssystem, nervsystem, sammansatta ögon (de mest komplexa någonsin?) samt hjärta och blodcirkulationssystem. Alla dessa komplexa organ dyker upp fullt färdiga i det fossila materialet och utan föregående halvfabrikat. Ingen evolution så långt ögat når.

Från https://genesis.nu/i/faq/vad-talar-mest-emot-evolutionsteorin/

Föreningen Genesis säger ”plötsligt och samtidigt”, Meyer tolkar jag som att han menar hastigt och under kort tid.

Frasen ”encelliga och enkla” stämmer inte med vad jag hört Göran Schmidt säga på andra ställen. Denna överförenkling behöver steelmannas för att göra hans åsikt mer rättvisa. Jag omtolkar frasen till ”före kambrium finns inga fossil av djur som hade kroppsplaner som är av samma slag som de djur som återfunnits ifrån kambrium och därför kan de inte vara deras förfäder”.

Jag tolkar Genesis och Meyer som att de är överens om att det inte finns några ”halvfabrikat”. Meyer brukar plädera för progressiv kreationism med ad novo-skapelse av nya djurgrupper.

Utifrån detta citat och vad jag hört i övrigt har vi några prövningsbara hypoteser:

1. Det finns inga spår av evolution bland de fossila fynden. Sådan evolution har alltså rent faktiskt inte inträffat.
2. De kambriska djuren är för komplexa för att kunna ha uppstått så snabbt genom evolution. Sådan evolution kan alltså inte inträffa. (Notera skillnaden mellan 1 och 2.)
3. Det är större skillnad inbördes mellan de kambriska djurgrupperna än vad det är mellan dem och djuren idag. På några få miljoner år utvecklades stammar (fyla) av djur och sedan dess har nästan inga andra stammar tillkommit. Det stämmer inte med evolutionsläran. Denna punkt gäller evolutionens omfattning.
4. De kambriska djuren var i stort sett lika utvecklade som idag. Sedan dess har evolutionen gått mycket långsamt.

Dessa hypoteser i sin tur ger oss en uppsättning frågor:

1. Hur lång tid tog ”explosionen”? När började den och när var exempelvis trilobiten ”fullt utvecklad”?
2. Hur komplexa var dessa djur egentligen?
3. Finns det fossila fynd som skulle kunna vara mindre komplexa föregångare till de kambriska djuren?
4. Är det ett förväntat resultat av evolutionen att nya fyla utvecklas ur existerande fyla?
5. Finns det en nämnvärd ökning av komplexitet mellan de kambriska djuren och efterföljande djur?

Om vi svarar på dessa frågor och sedan sätter dem i relation till kreationisternas hypoteser så menar jag att vi kan dra två slutsatser.

1. Den som har en grundläggande tilltro till evolution som faktum (något som har skett) och evolutionens av Guds närvaro fyllda men icke-övernaturliga drivkrafter (något som kan ske) kan utan nämnvärda problem behålla sin uppfattning. ID behövs inte.
2. Meyer med flera gör inte den motsatta sidans position någon rättvisa och det är en del av rörelsekulturen inom ID-r. Den saknar därför trovärdighet.

Detta tänker jag plädera för i nästa halva av detta inlägg. Till dess, håll till godo med ett några videos om den kambriska explosionen.