Etikettarkiv: ken-ham

Vad det egentligen innebär att tolka Bibeln bokstavligt

Publicerat av
1

Serie: Hur den fundamentalistiska hermeneutiken fungerar, del 2.

Påminnelse: Denna serie riktar jag till såväl fundamentalister som deras kritiker. För kritikerna fattar sällan vad de kritiserar och anhängarna hjälper dem sällan på vägen eftersom de påfallande ofta inte lyckas förklara vad de egentligen menar.

Bokstavlig bibeltolkning kräver väl ingen förklaring? Är det inte världens enklaste sak att beskriva? Man läser ju bara ”som det står”. Det kan man tro, men det är bara att titta på hur påstått bokstavlig tolkning skiljer sig från den ene fundamentalisten till den andre och från den ena generationen till den andra, för att se att det inte räcker. I detta inlägg tänker jag reda ut vad som egentligen döljer sig bakom dessa fraser innan jag i nästa konstruerar en bättre beskrivning av denna hermeneutik än hur den normalt beskrivs.

Så har du någonsin använt eller hört fraser som ”Bibeln ska läsas rättframt”, ”Bibeln ska läsas naturligt”, ”Bibeln behöver inte tolkas, man ska läsa som det står” eller liknande så är detta inlägg för dig!

Kreationisters hermeneutik

För många är kreationism kontaktytan med den fundamentalistiska tolkningen. Jag kommer därför att koncentrera mig på just kreationismen.

Det största problemet för denna fråga är att kreationisterna sällan klarar av att korrekt beskriva sin egen hermeneutik på en tillräckligt detaljerad nivå för att diskussionen ska fungera. Inte sällan hörs fraser som att man inte alls ska ”tolka” Bibeln utan ”läsa som det står”. Som det ofta sagts, en fundamentalist är någon som (i värsta fall) inte tror sig ens ha en hermeneutik. Jag tar därför några återkommande fraser som jag hört och förtydligar dem. De är till stor del överlappande, men jag renodlar dem i min behandling av dem.

Det är en god idé att fräscha upp minnet om vad jag skrev i inlägget Fatta fundamentalismens faser, översikt och första fasen innan du läser vidare.

Fortsätt läsa →

När teistisk evolution är farlig för tron och Equmeniakyrkans problem, del 1

Publicerat av
1

Teistisk evolution kan vara farligt för den kristna tron. Det hade du kanske inte väntat dig att jag skulle säga, men så är det. De kreationister som säger detta har alltså en poäng. Men frågan kräver ett mer utförligt svar. Den behöver besvaras genom att omformuleras så här: Under vilka omständigheter kan det vara farligt för tron att ändra uppfattning från kreationism till teistisk evolution och under vilka omständigheter är det inte farligt? Samtidigt som jag planerat det svaret har en diskussion blossat upp om varför Equmeniakyrkan krymper. Magnus Hagevi skrev att det bland annat kan förklaras med intern sekularisering/inre sekularisering. Diskussionen blev snabbt polariserad. Jag tänker behandla båda dessa frågor tillsammans, eftersom de är komplementära.

Frågorna som vi ställer är enkla. Varför lämnar somliga församlingsgemenskapen och eventuellt också sin kristna tro? Varför är det ibland svårt att förmedla tron till en efterföljande generation? Vad hindrar från och vad lockar människor till en kristen tro, om de idag saknar den?

Svaren är desto svårare, för det tycks vara en stark tendens i samtalen att problemet är hur andra formulerar och lever sin tro. Den egna versionen upplever vi ju alla normalt som attraktiv, tillsammans med våra likasinnade, och då är det enkelt att föreställa sig att den upplevelsen är någorlunda allmängiltig. Men här behöver vi gå djupare in i frågan!

Träkyrka som håller på att välta, med ruttna brädor.
Är det hit vi är på väg?
Fortsätt läsa →

När kreationister tvingas omtolka gäller varken egna argument eller exeges

Publicerat av
8

När den egna bibeltolkningen anses vara självklar och att ”människors förstånd” aldrig får styra tolkningen uppstår ibland stor humor. I detta inlägg ska jag gå igenom en omtolkning av Bibeln som enbart gjorts av ungjordskreationister, när vetenskapen utsatt dem för en press de inte kunnat ignorera. (I resten av inlägget skriver jag bara kreationister, men jag undantar alltså gammaljordskreationister som tror på en lokal flod.) Detta inlägg handlar om begreppet slag (kind på engelska), som förekommer bland annat i 1 Mos 1:24f:

Gud sa: ”Jorden ska bära fram djur av alla slag, boskap, kräldjur och vilda djur.” Det blev så. Gud skapade alla slags vilda djur och boskap och kräldjur, och Gud såg att det var gott.

1 Mos 1:24f, NuBibeln, min betoning

Teologihistoriskt har det tolkats som oföränderliga arter utifrån det sätt att tänka kyrkofäderna ärvde från grekisk filosofi. Deras tolkning har ingen kvar idag. Frågan är vad vi har i stället?

Min övergripande tes i denna serie artiklar är att kreationismens omtolkningar sker ad hoc, utan någon genomtänkt hermeneutik, och teologin som uppstår är därför dålig.

I mitt förra inlägg beskrev jag två omtolkningar som gjorts genom teologihistorien där Bibelns ”klara ord” i själva verket varit beroende av den samtida förståelse. Det ena exemplet var himlavalvet, en kupol som omger jorden enligt en enig tolkningstradition åtminstone fram till senmedeltiden, och det andra var den ptolemeiska världsbilden, som försvarades också med bibelord. Det var naturvetenskap och inte exeges som fick oss att överge dessa bibeltolkningar.

När det gäller slagen/arterna av växter av djur ska jag titta på dessa frågor:

  1. Vad säger bibeltexterna egentligen? Svar: Ordet min kan inte användas för regelrätt biologisk kategorisering av organismer, men om vi ändå skulle föröka göra det står det åtminstone för betydligt snävare indelning än hur nutida kreationister använder det.
  2. Hur uppstod den traditionella tolkningen? Genom påverkan från grekisk filosofi.
  3. Varför tvingades teologerna göra omtolkningar? När nya djurarter hittades på andra kontinenter och från äldre tider (paleontologin) blev arken för liten att rymma ett var av varje art.
  4. Hur ser den kreationistiska omtolkningen ut? Hypersnabb evolution på ett sätt som strider både mot vetenskapen och mot såväl exeges som tolkningstradition.

OBS! På förekommen anledning upprepar jag detta. Kommentarer och frågor från någon som inte gjort sig besväret att läsa hela inlägget kommer varken att publiceras eller besvaras.

Fortsätt läsa →

När naturvetenskapen ändrade kreationisters bibeltolkning

Publicerat av
2

Känner du igen detta resonemang? Guds ord står över alla mänskliga försök att tolka tillvaron. När forskningen drar en slutsats som strider mot vad som står i bibelordet, då har forskningen fel. Bibeln är felfri och ofelbar, i allt den lär och allt den säger (all that it teaches and all that it touches).

Vad säger då Bibeln, enligt dem som resonerar som ovan? Det Bibeln säger framgår av en enkel läsning. Bibeln är tydlig och begriplig i alla dess delar. Det är läran om dess perspikuitet från den protestantiska ortodoxins era som dyker upp i sin överdrivna fundamentalistiska tappning. Innebörden av en bibeltext anses vara uppenbar.

Detta är utgångsläget för kreationismen. Och det faller samman som ett korthus. Jag tänker gå igenom tre tillfällen i bibeltolkningens historia då dess förmodat uppenbara mening förändrats av naturvetenskapliga upptäckter. De två första omtolkningarna accepteras av ungjordskreationister utan omsvep, den tredje gäller bara dem. De är:

  1. Avskaffandet av himlavalvet som en kupol runt jorden.
  2. Heliocentrismen ersätter geocentrismen.
  3. Uppkomsten av skapade slag av djur i stället för att Gud skapat alla arter direkt.

Min poäng är denna. Alla dessa tre förändringar i bibeltolkningen har gjorts helt och hållet genom extern evidens. Det är inte nya upptäckter i bibeltexterna i sig själva som åstadkommit dessa omtolkningar.

Jag kommer att föreslå en annan väg framåt än att omtolka bibeltexten punkt för punkt allteftersom nya vetenskapliga rön görs. Jag tror att det är mer fruktbart att revidera vår bibeltolkning på ett övergripande plan. (Och för den som genast blir rädd. Jag förordar inte liberalteologi! Det finns fler möjligheter.)

Jag kommer att dela upp detta i tre inlägg. Här behandlar jag punkt 1 och 2. I nästa (i denna serie) punkt 3 och i det sista inlägget funderar jag över vilka slutsatser vi bör dra av det vi lärt oss.

Tecknad bild av Noas ark med giraffer, elefanter, lejon, pingviner, strutsar, apor, bävrar och andra djur
En klassisk barnboks av arken som inte alls stämmer med hur nutida kreationister uppfattar vad som hände.
Fortsätt läsa →

När kreationism leder till dålig bibelteologi och exegetik

Publicerat av
2

En av poängerna med kreationism sägs vara att den förhindrar att teologin blir dålig. Att acceptera biologisk evolution (motsägs av all kreationism) eller hög ålder för skapelsen (motsägs av ungjordskreationism, YEC) sägs införa ett ”sluttande plan” (”slippery slope”) som gör att snart är all bibeltolkning förstörd. Själv finner jag gång efter annan att kreationisters bibeltolkning och teologi är riktigt dålig. En mycket stor del av alla kreationister i världen är cessationister, dvs. de tror inte att Gud verkar genom andliga gåvor som helande, under och profetia idag. Den svenske kreationisten Anders Gärdeborn tror sig ha kunnat räkna ut vilket årtal Jesus ska komma tillbaka (2036). Ken Ham, ledaren för världens största kreationistiska organisation, Answers in Genesis (AiG), sammanfattar Bibelns budskap i sju punkter. Jag tar en titt på den bibelteologin och fortsätter sedan med att titta på en annan ledande kreationists exeges.

Här är Hams sju punkter:

  1. Creation – världens skapelse, 1 Mos 1 – 2.
  2. Corruption – fallet, 1 Mos 3.
  3. Catastrophe – floden, 1 Mos 6 – 9.
  4. Confusion – Babels torn, 1 Mos 11.
  5. Christ – beskriven med många ord om Adam, inte så mycket om hans undervisning och inget om Guds rike
  6. Cross – främst tolkat utifrån Paulus ord om första och sista Adam
  7. Consummation – fullkomningen av skapelsen, beskriven som kontrast till vad den blev på grund av Adams synd

Är det någon som ser problem med att summera Guds plan genom historien i dessa sju punkter?

En pil som rör sig i en båge genom de sju orden.

Vad hände med Abraham? Moses? Josua? Löfteslandet? Lagen? Sabbaten? Domarna? Kungarna? Davids ätt? Templet? Profeterna? Exilen? Hela gamla testamentet från 1 Mos kapitel 12 till och med Malaki är borta från denna summering.

Vändpunkten i illustrationen är inte ens korset, utan Babels torn!

I vilken värld är detta god teologi?

Ken Ham och de som han omger sig med är så enkelspårigt fixerade vid skapelsedebatten att den har blivit deras ingång till bibeltolkning och dogmatik, från början till slut.

Fortsätt läsa →