Trosbekännelserna lär skapelse ur intet och intet annat

Att skilja sund lära från villolära har varit viktigt för Guds församling sedan dess första dagar. Ett uttryck för hur denna uppgift tagits på allvar är att man formulerat trosbekännelser. Några av dem är resultatet av så omfattande processer, antogs med så stor enighet och har blivit så allmänt erkända att de inte kan ignoreras när vi talar om vad som är just sund lära och inte. I detta inlägg tänker jag tillämpa dessa trosbekännelser på frågan om Gud skapat världen ur intet och påvisa att det inte är möjligt att tänka sig att Gud endast format världen ur något som redan existerade om man vill vara trogen dessa bekännelser. (Och så testar jag en ny AI-bot, Midjourney, för att skapa illustrationer.)

Mycket elegant text på en utsmyckad cylinder
Midjourney (AI-bot) föreställer sig ”gammal kristen trosbekännelse”

Låt mig citera nyckelformuleringarna i de viktigaste trosbekännelserna:

  • Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. (Apostolicum)
  • Vi tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt synligt och osynligt. (Niceanum)
  • Fadern är av ingen gjord eller skapad eller född. Sonen är av Fadern allena – icke gjord eller skapad – utan född. Den Helige Ande är av Fadern – icke gjord eller skapad eller född – utan utgående. (Den Athanasianska trosbekännelsen)

När dessa trosbekännelser mejslades fram hade de alltså som syfte att skilja ut den goda tron från olika villoläror. I sällan citerade tillägg finns det därför också med fördömanden (anatema) av felaktiga läror. I den första versionen av den nicenska trosbekännelsen, från år 325, fanns detta tillägg med:

Den som säger ”det fanns en tid då han inte fanns” och
”innan han var född, fanns han inte” och att
”Han blev till från intet”,
eller de som hävdar, att Guds son är
”av annat väsen och varande”,
eller ”skapad”
eller ”föränderlig”
eller ”möjlig att förvandla”
dem fördömer (anatema) den Katolska och Apostoliska kyrkan.

Texten frän Carl Henrik Martling, Kyrkligt dokumentarium, sid.73.
Fortsätt läsa

Det är bra att tro som alla andra som tror

Vad som överallt, i alla tider tror och av alla har blivit trott, är ett riktmärke för hur vi bör tro. Det är tanken bakom vad som kallas den vincentinska kanon. Den är uppkallad efter Vincent av Lérins (ca 400-450). Om han yttrade orden eller bara tillskrivits dem i efterhand är oklart, men sentensen är etablerad och användbar: Quod ubique, quod semper, quod ab omnibus creditum est.

Fram tills nyligen hade jag inte hört talas om den men nu har den blivit en god hjälp för mig att svara på frågan om vad som är villolära och vad som är god lära, tillsammans med Bibeln, naturligtvis och de ekumeniska trosbekännelserna. I detta inlägg tänker jag presentera detta riktmärke och sedan använda mig av den på frågan om skapelse ur intet, creatio ex nihilo. Jag tänker också försöka påpeka skillnaden mellan skapelse ur intet som en allmänt erkänd lära och tron på en ung jord (under 10000 år) som påstås vara det inom ungjordskreationistiska kretsar, men faktiskt inte är det.

Ett annat sätt att uttrycka det är helt enkelt att i vissa frågor råder det i stort sett konsensus inom Guds församling. Och om en uppfattning framförs som går på tvären mot denna konsensus bör den betraktas som villolära.

Helgonporträtt av Vincent av Lerins med den latinska sentensen på en utrullad bokrulle i handen
Så här såg han antagligen inte ut, men som så många andra helgon är Vincent av Lerins avbildad enligt senare tiders preferenser och inte i sin samtid.
Fortsätt läsa

En skapelseteologi långt mer problematisk än kreationism

Kreationism diskuteras i omgångar inom kristenheten, och ibland använder vissa kristna den i sin apologetik, vilket jag menar är ett ordentligt självmål, men jag skulle för stunden vilja flytta fokus till en lära långt värre än kreationismen. Visst är den en olycka, speciellt när den säger att jorden är ung, men det finns faktiskt det som är värre. Mycket värre, och som inte längre bör tillåtas att flyga under radarn. Det jag tänker på är teologi som påstås vara kristen men som förnekar att Gud skapat världen ur intet. Denna teologi förnekar väsentliga delar av Bibelns klara undervisning, och då menar jag inte literalismens stelbenta tolkningar, utan det som framträder även när man tar hänsyn till hur exeges och hermeneutik bör utformas med hänsyn tagen till genre och kontext.

Den teologi jag pratar om är alltså förnekelsen av att Gud skapar ur intet och att världen därmed existerar av sig själv vid sidan av Gud. Gud har enligt denna teologi på sin höjd utgjort en formande kraft, men är inte skapare i ordets normala mening. Två betydelsefulla teologer som lär ut denna heresi är den nyss bortgångna feministteologen Rosemary Radford Ruether (1936–2022) och Catherine Keller (f. 1953), en av de främsta företrädarna för så kallad konstruktiv teologi.

Bild på Rosemary radford Ruether
Rosemary Radford Ruether

Den skapelseteologi som jag här tänker skriva om strider inte bara mot Bibelns ord, utan mot all samlad lära som mejlsats fram under kyrkans historia. Den är felaktig och skadlig.

En preliminär plan för denna serie ser ut så här:

  1. Detta inlägg, introduktion av villoläran.
  2. Vad kan med rätta kallas villolära, också av oss som inte är fundamentalister? Jag kommer att koncentrera mig på den så kallade vincentinska kanon, uppkallad efter Vincent av Lérins (400-450), men självklart också beröra Bibeln och de ekumeniska trosbekännelserna.
  3. Principiellt resonemang om bibeltolkning. Alla tolkar, ja. Den slags fundamentalism som inte erkänner detta har fel. Men alla tolkningar är inte lika goda och långt ifrån alla bör ligga till rund för vad Guds folk förkunnar. Den slags liberalteologi som inte erkänner detta har också fel.
  4. När är det befogat att göra en omtolkning av traditionella uppfattningar inom den kristna tro och hur bör dessa i så fall göras?
  5. Varför är denna skapelseteologi heretisk och vad gör den för skada?

Inlägg 2, 3 och 4 ska jag försöka skriva så att de fungerar på egen hand, vid sidan av denna serie. De frågorna kan ju tillämpas inom en mängd olika områden.

Fortsätt läsa

En guide till att övertala mig

Du kanske inte tycker som jag i en specifik fråga och därför vill du framföra din åsikt så att jag ändrar mig. Spännande! Låt oss samtala! Det kan ju hända att jag ändrar mig. Det har hänt förr. Ingen av oss född eller pånyttfödd med en perfekt uppsättning åsikter. Inte heller jag. Om jag aldrig ändrar mig så visar det bara att jag inte ärligt söker sanningen. Det vore tråkigt om jag missade sanningen bara för att jag (till synes) vill vinna debatten.

Nu kanske du som läser detta tror att jag luras. Du har försökt tala mig till rätta utan att lyckas. Det är det vanligaste resultatet. De åsikter jag framför offentligt är sällan av den arten att jag inte efterforskat frågan ingående och därför är det inte enkelt att hitta en svag punkt som jag inte tänkt på. Tro mig dock. jag ändrar mig ibland. För min egen skull för jag bok över områden där min åsikt förändrats. Den inkluderar både justeringar och dramatiska förändringar. En gång i tiden var jag exempelvis kreationist, som du vet. Det är jag inte längre. En gång hade jag en liknande syn på andedopet som man hade inom klassisk pingstväckelse, med tungotal som ”första tecken” på Andens dop. Det har jag inte längre.

Porträtt på mig
Detta är jag, väntandes på dina bästa argument!

En gång bytte jag åsikt på fläcken. En vän som läste till läkare berättade att 2 av 3 befruktade ägg hos människor aldrig ens påbörjar sin utveckling till människor. De följer med mensblodet ur kroppen och ingen vet att en befruktning skett. Två sekunder senare hade jag en annan syn på när det mänskliga livet börjar än vad jag hade fram tills dess. 2 av 3 av Gud skapade människor genom alla tider kan omöjligen ha dött innan det befruktade ägget delats en enda gång. Människoblivandet i teologisk mening måste ske senare. (Jag har sedan dess följt upp hans påstående och fått det bekräftat, samt hittat andra argument för samma åsikt. Idag kommer jag nog inte svänga igen lika snabbt.)

Så hur ska du göra för att övertala mig? Låt mig hjälpa dig på traven.

Fortsätt läsa