Framgångsrik förkunnelse

Vad gör en predikan “framgångsrik”?

Ordet framgång skaver lite när vi talar om predikan. Det låter lätt instrumentellt, som om predikan vore ett projekt som ska mätas i resultat. Därför behöver ordet definieras. När jag använder ordet framgång i detta sammanhang menar jag egentligen nytta.

I Första Korinthierbrevet 12:7 skriver Paulus:

Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta.

Detta är min utgångspunkt. Framgång i predikan är inte applåder, reaktioner eller stark stämning, utan att något blir till nytta för Kristi kropp. Det som bygger upp. Det som väcker och stärker tron, ökar hoppet och fördjupar kärleken. Tro, hopp och kärlek är de tre kardinaldygderna i det kristna livet, och det som är nyttigt är det som stärker dem.

Predikan är nyttig när den:

  • hjälper människor att följa Jesus mer troget
  • gör tron mer uthållig
  • utrustar för tjänst – i församlingen och i världen

Redan här behöver en viktig sak sägas: predikans nytta beror aldrig enbart på predikanten.

Att predika för människor som är hungriga efter Gud är något helt annat än att predika för mättade människor – eller för människor som varit andligt hungriga så länge att de lärt sig att undertrycka sin hunger. Församlingens förväntan, förberedelse och inre klimat spelar stor roll. Predikan sker alltid i ett samspel mellan predikant och åhörare.

Dessutom finns alltid Guds suveränitet. Gud kan använda en svag predikan, till och med en dålig predikan, och göra något av nästan ingenting. Det kan vi aldrig kontrollera. Men Guds suveränitet är ingen ursäkt för slarv, ohederlighet eller andlig lättja. Normalt sett kommer en väl förberedd predikan, framförd av en predikant som är närvarande och lyhörd, att bära mer frukt än motsatsen.

Med detta sagt vill jag peka på tre dimensioner som tillsammans påverkar predikans nytta och verkan.

Infografik som sammanfattar detta inlägg.
Fortsätt läsa

Förkunnelsens fem faser

Jag samtalade med min fru om hur jag förbereder och genomför mina predikningar. Vi var tvungna att ta paus för att vår hund insisterade på en sista promenad för dagen. Under den talade jag i stället in hur jag går till väga i en röstanteckning. Jag laddade upp den till NotebookLM som transkriberade ljudet. Därifrån kan jag så att säga ställa frågor till mig själv och be bland annat om infografik. Här delar jag lite av mina tankar om predikan återgivna av AI-modellen. (I vanliga fall skulle jag bara be om stolpar eller mer sammanfattande svar och själv skriva texten, men det kan vara illustrativt att visa en sådan här process.)

NotebookLM bygger på att man enbart utgår från de källor som man först valt. Det är alltså inte en generell AI. När jag ställer en fråga är det alltså inte ett resultat av sökningar på nätet eller en sedan tidigare inlärd kunskapsbank som ligger i botten (träningsdata), som det är när man använder Claude, Gemini eller ChatGPT. ) Det finns många instruktionsvideos för den som vill veta mer. De är en snabb sökning borta från dig!)

De fem faserna som infografik

Orkar du inte läsa hela inlägget? På slutet finns en video, knappt 8 minuter lång, som sammanfattar allt. Den är också AI-genererad, men som sagt, det är mitt innehåll som allt utgår från.

(Eftersom jag är källan genom min ursprungliga ljudfil stod det i texten flera gånger ”källorna anger” och en fotnot till en position i ljudklippet. Det har jag redigerat bort.)

Fortsätt läsa

Före detta ockultister är inte experter på det demoniska

Låt oss sluta tro på dem som undervisats av lögnens fader

Varje år när Halloween närmar sig dyker gamla berättelser upp igen – om ockulta ritualer, satanister och barnoffer. Men vad händer när vi låter före detta ockultister bli våra auktoriteter i demonologi? Svar: Det blir inte bra! En person som tidigare varit i satanism har inte expertkunskap om det demoniska — utan har varit undervisad av en lögnare. Därför är deras insikter inte trovärdiga som teologi eller andlig vägledning.

Innan jag fortsätter, två snabba tips om att halloween primärt är en kristen högtid, om än grovt kommersialiserad, och att den inte uppstått ur den keltiska högtiden Samhain.

Tillbaka till mitt ämne. Världen Idag har i år gett oss ännu ett exempel på Satanic Panic om Halloween. Rubriken är Före detta satanist­ledare: ”Halloween högtid för ockulta ceremonier”. (Artikeln är än så länge inte bakom betalvägg.) En förde detta satanist, “Riaan”, har talat med en podd och sagt att halloween är jätteviktig för satanister.

Halloween är den största högtiden i den sataniska kyrkans kalender, säger han.

– Grundaren av Church of Satan, Anton LaVey, brukade säga att han ”ville tacka alla kristna föräldrar för att de tillåter sina barn att fira djävulen en gång per år”, säger Riaan som svar på den frågan.

– Många tror att det bara handlar om godis och maskerad, men verkligheten är att det är den viktigaste dagen för ockulta ceremonier, förklarar han.

Journalisten på Världen Idag verkar inte ha gjort någon annan research än att citera podden – eller möjligen någon annan som citerar podden. Vi får inte ens ett efternamn på Riaan. Namnet Riaan är vanligt i Sydafrika, men jag tog några minuter och kollade runt lite. Det gick ganska fort.

En man med rakat huvud som har en tatuering som går ner i pannan och fler tatueringar på sidan av huvudet och kinderna. Text som säger att det är troligen den viktigaste dagen i den sataniska kalendern.
Skärmdump från podden på Instagram,

Det enskilda fallet av dålig journalistik kan vi kanske släppa, men det finns en illavarslande tendens inom pingstkarismatiska led (som jag tillhör och älskar!) att göra tidigare ockultister och satanister till experter på det demoniska.

Somliga av dem tycks dessutom vara tämligen dåligt insatta i de traditioner de säger sig ha lämnat och jag gissar att de låtsas vara omvända till kristen tro för att de med sina berättelser hittar en naiv publik som gärna låter sig förfäras. Det är lukrativt, helt enkelt.

Fortsätt läsa

Jason Lisle’s ‘Instant Light’ Model Fails the Common Sense Test

Why Common Sense — and Mars Rovers — Prove Light Isn’t Instant

You don’t need to be an astrophysicist to see the flaw. Sometimes, all it takes is common sense.

Discussions about creationism often drown in technical jargon — relativity, cosmology, redshifts, synchrony conventions. Many readers assume they’re not qualified to follow along. Some simply do not wish to engage in highly detailed discussions and choose to trust someone, with whom they already agree.

But sometimes, what’s needed isn’t math. It’s common sense — grounded in what we already know about how light and communication work. That’s the approach I want to take in this post.

Author’s note: I usually write in Swedish, but this time I wanted to make an argument accessible to an international audience. Some of the phrasing below was produced or refined with the help of ChatGPT, but the idea and reasoning are my own.

It is also unusual since some parts of the text have been written by ChatGPT. But the argument is mine. The idea is mine. The instructions to ChatGPT are from me. And I edited the text afterwards. Before we got to an article there also was a lot of back and forth between me and the bot, where I gave it further instructions. There are many ways to use AI while writing. I am experimenting.

I will look into what is known as the Distant Starlight Problem. If the light and radio waves from stars and other objects in the universe have traveled millions and billions of years to reach us on earth, is that not an argument for an old universe? Today, I will refute one explanation from the Young Earth Creationist (YEC) crowd.

Fortsätt läsa

Falska apostlar och profeter liknar maktmänniskor

Detta är ett inlägg av lite annorlunda art. Dess främsta syfte är att vara en fotnot till min kommande bok. Jag vill jämföra maktmänniskor (sociopater, psykopater och narcissister) med vad Paulus skriver i Andra Korinthierbrevet om de falska apostlarna som nästlat sig in i Korinth. Jag bad ChatGPT (version 5) om hjälp. Texten nedan är alltså AI-genererad. Den bör därför ses som ett underlag för egna undersökningar och inte som definitiva svar. Trots det ger den en god indikation på hur denna jämförelse faller ut och med mina mänskliga kunskaper skulle jag påstå att det stämmer rätt bra.

Länk till originalet i rubrikerna.

Fortsätt läsa

Kathryn Krick är inte förföljd

Men kritiken som framförs mot henne varierar i kvalitet.

Vid sitt första möte i Sverige framförde Kathryn Krick flera häpnadsväckande påståenden. Några av dem bekräftar bilden av att hennes Fivefold Church (5FC) är att betrakta som en sekt. Jag hoppas hinna gå igenom dem ett efter ett i kommande inlägg här eller på Substack. De två allra tydligaste kom på slutet. Det var dels hennes övertalning om att lämna gamla kyrkor som ”saknar smörjelsen” för att i stället gå med i eller tätt associera sig med 5FC, dels utläggningen om förföljelse. De som följer henne kommer att få räkna med förföljelse på ”bibliska nivåer”, sa hon. (1:34:30 in i sändningen.)

Här finns sektdraget som kallas exklusiv legitimitet, idén att bara vi har Guds godkännande, och alla andra är vilseförda eller onda. (Det är ett begrepp man lär sig i en grundkurs i religionssociologi.) 5FC är vad Gud gör idag, såsom den beskrivs i praktiken, den enda bäraren av den gigantiska Väckelsen. Andra må vara frälsta och bärgade för himlen, men i detta livet lever de (vi) bundna av djävulen och är hans verktyg. I sin bok om ”smörjelsen” skriver Krick uttryckligen att kyrkor som inte leds av en ”smord” apostel är inga sanna kyrkor. Den logiska konsekvensen är att vi tillhör falska kyrkor. Det är en häpnadsväckande märklig ecklesiologi (lära om församlingen)!

Jag återkommer om den läran när jag analyserar hennes böcker, men ber er lägga märke till att detta inte är en liten detalj!

Krick predikar i Stockholm
Skärmdump från 5FC:s YouTube
Fortsätt läsa

ChatGPT fattar NAR!

Detta inlägg är lite mer lekfullt än mina vanliga. En konversation mellan mig och en bot blev nämligen oväntat bra.

Jag bör också säga att bara för att jag frågar om siare så innebär inte det att jag har köpt hur det undervisas om dem inom NAR. Lägg också märke till att somliga personer som ChatGPT nämner inte alls tillhör NAR,

Jag skiver mina inlägg själv. Jag skriver texten till min bok själv. Men jag använder flera olika resurser som hjälp, däribland AI. Och då oftast ChatGPT. Idag hade jag glömt begreppet holotyp, som hör hemma inom biologin. Jag ville använda det för att beskriva vad som menas med en “siarprofet” inom NAR. Det är någon som liknar bob Jones. Det ledde till följande samtal mellan mig och AI-boten:

Jag: När en art beskrivs finns det olika slags ”specimens” på engelska. Vad kallas de på svenska?

Ja, när en art beskrivs inom biologin används olika typer av exemplar (eng. specimens) för att dokumentera och definiera arten. Här är de vanligaste typerna och deras svenska motsvarigheter:


📘 Vanliga specimen-typer och deras svenska namn:

Engelska termSvensk termFörklaring
HolotypeHolotypDet enskilda exemplar som valts ut av författaren till artbeskrivningen som det ursprungliga referensexemplaret för arten.
Paratype(s)Paratyp(er)Övriga exemplar som författaren också använt i beskrivningen men som inte är holotypen.
Syntype(s)Syntyp(er)Om ingen holotyp utsetts, är alla exemplar som användes i beskrivningen syntyper.
LectotypeLektotypEtt exemplar som utses i efterhand som holotyp om en sådan inte fanns i originalet.
Paralectotype(s)Paralektotyp(er)De övriga syntyperna som inte blev utvalda som lektotyp.
NeotypeNeotypEtt nytt referensexemplar som utses när originalmaterialet gått förlorat.

🔍 Exempel:

Om en forskare 1850 beskrev en ny fjärilsart utan att ange ett holotyp-exemplar, men istället använde flera fjärilar – då är dessa syntyper. Om en senare forskare väljer ett av dem som referensexemplar, blir det en lektotyp.


Vill du ha en grafisk översikt eller exempel på faktiska arter och deras holotyper?

Jag: Nu går vi till NAR. Kan man säga att Bob Jones var holotyp för siarprofeterna (seers)?

Bob Jones talar
Bob Jones: Bilden ingick inte i konversationen
Fortsätt läsa

Låt oss kategorisera varandra – rätt!

Jag har hört det så många gånger: Vi ska inte sätta etiketter på varandra. Är det rent av inte en konsekvens av Jesu ord om att inte döma? Men i så fall är ju evangelierna i sig brott mot det budet. Där finns det många etiketter: Sadducéer, fariséer, skriftlärda, gudfruktiga (i Apostlagärningarna) och är inte “apostlarna”, “de 12” och “lärjungarna” också etiketter? Försök skriva om evangelierna utan dem!

Våra hjärnor är konstruerade på ett sådant sätt att när vi ser något behöver vi sortera in det i en kategori: Träd, stol, Shetland Sheepdog, tånagel, fantasynovell, politisk ideologi, pingstvän, bordtennisboll, snabbmat. Inget tänkande är möjligt utan kategorier. Utan dem är tillvaron bara ett kaos av osorterade intryck. Och det gäller också i teologin och kyrkans värld. Vi behöver benämna saker!

Det vi inte bör göra är saker som:

  • Att sortera in någon i en kategori där han eller hon inte hör hemma, speciellt om den kategorin är anstötlig för dem du vänder dig till. Speciellt bör man undvika dikotomier – tudelningar – där tillvaron i själva verket är mer nyanserad och mångdimensionell. “Fundamentalist” och “liberalteolog” tenderar att användas på det viset.
  • Att reducera en annan människa till att bara vara en representant för sin grupp. Vi behöver se varandras unika drag. Vi behöver mötas som människor. Den jag samtalar med är kanske en postmodern liberalteolog som har klivit i den “konstruktiva teologins” sätt att göra systematisk teologi, men det är ändå en individ med en egen historia, egna tankar och känslor.

Jag tror ni fattar!

Det vi behöver är bra kategorier med välkända definitioner. Och det är inte alltid lätt, inte ens för en biolog, även om bilder som denna lätt kan få oss att tro det. Till och med där är gränserna flytande och begreppen omdefinieras över tid.

Art, släkte, familj, ordning, klass, stam, rike, domän, liv

Kategorier är omöjliga att undvika. Knepet är att använda dem klokt.

Fortsätt läsa

Vill du berätta om hur mycket du uppskattar Kathryn Krick?

Den som gillar Kathryn Krick och vill försvara henne på platser som jag administrerar – här på webben, på Facebook eller andra – har ett jobb att göra. Jag vill ha svar på specifika frågor först – inget annat. (Frågorna kommer på slutet.)

Bakgrund – sektbeteende i kommentarfälten

När jag fick upp ögonen för Kathryn Krick var det genom en sak som stod ut. Jag sökte egentligen inte information om henne specifikt, utan höll på att undersöka hela det block av individer och organisationer som är NAR (den Nya Apostoliska Reformationen) och de angränsande rörelser som jag kallar sNARlika. Jag tar del av såväl primärkällor som kritiska undersökningar. Det var i detta sammanhang jag stötte på personer som kritiserade just Krick.

I kommentarsfälten, däremot, kryllade det av inlägg till hennes försvar – i en omfattning som var direkt anmärkningsvärd. Under varje inlägg – åtminstone de med större räckvidd – fanns denna försvarsstorm. Ofta även när inläggets spridning varit begränsad.

Här är ett exempel från YouTube:

När jag nu blivit intervjuad av Sändaren och Tidningen Dagen om henne dröjde det inte länge innan liknande kommentarer hamnade på min Facebook (länken till min “sida”). Ni ser dem inte. De är dolda. Jag ska snart förklara varför.

Fortsätt läsa

Bokutdrag: Det profetiska är rörigt

Det är lika bra att släppa alla illusioner med en gång när vi närmar oss det profetiska. Det är rörigt. För det första kommer vi i direktkontakt med den Gud som inte låter sig kontrolleras av oss. Det profetiska syftar till det motsatta, att Gud ska styra oss.

Det går inte att söka det profetiska utan att överlåta kontroll över sitt liv eller sin församlingsgemenskap till Gud.

För det andra kommer vi att se den här boken igenom att i det profetiska blandas gudomlig inspiration med mänsklighet, inklusive synd och svaghet. Hur ren källan än är när vi får ett tilltal kommer det alltid att passera människor som påverkar tilltalets utformning. Och ibland blandar samman sina egna impulser med Guds Ande. Och i värsta fall är oärliga.

I Första Kungaboken finns det ett kapitel som jag numera oftast kommer till ganska tidigt när jag undervisar om det profetiska. (Det har jag aldrig sett någon annan göra.) Kapitlet är … konstigt. Men upplysande. Det handlar om två profeter som inte namnges och båda beter sig både bra och dåligt. Det kostar den ene livet. Känns det igen? Om inte, pausa din läsning av den här boken och läs kapitlet i sin helhet. Gör det gärna annars också för att fräscha upp minnet.

AI-skapaf´d bild. En gammal och en ung man delar en måltid. En modern kopp har ett öra åt vardera hållet och de håller båda i den.
AI-bild av gudsmannen och profeten. Anakronistiska kläder och märkligt nog delar de på samma kopp! AI är som det profetiska. Rörigt!

Tillbaka? Då fortsätter vi!

Fortsätt läsa