Det kollektiva minnet, förlåtelsen och helandets teologi

En vansklig sak med att skriva om karismatik i allmänhet och Trosrörelsen och trosförkunnelsen i synnerhet är att det rör upp sår. Den ena typen av sår är de som farit illa på grund av förkunnelsen, ledarskapet, andligheten och strukturerna inom rörelsen. Den andra typen av sår är de som upplevt trakasserier av olika slag på grund av deras tillhörighet med rörelsen. Det har kostat på att vara en del av den och varje uns av kritik tolkas därför lätt som en del av förföljelsen. Till denna sistnämnda grupp vill jag främst säga att den defensiva reaktionen spär på omvärldens misstänksamhet. En mogen rörelse tål kritik, både extern och intern.

Tidningsklipp: Framgångsteologi var visst del av trosrörelsen.
Min debattartikel i tidningen Dagen, 17 januari 2020

Den vanligaste invändningen mot att jag ”drar upp gamla saker” om Trosrörelsen är att dess nuvarande ledarskap bett om förlåtelse och därmed kan vi gå vidare. Här finns det två skilda synsätt på vad det innebär att be om förlåtelse. Det ena synsättet är att förlåtelsen utplånar inte bara skulden, utan också skadan, och att själva förlåtelsebönen är allt som behövs. När den är ärligt uttalad kan man fortsätta som om inget hänt, eftersom förlåtelsebönen utplånar det som hänt. Jag tror det synsättet är ett allvarligt missförstånd.

Det andra synsättet är att sann ånger innebär att man tar ansvar för den uppkomna situationen. Att bli förlåten innebär att skulden utplånas, men skadan är kvar. Den inre skada människor genom mina ord och handlingar kan jag sällan hjälpa till med. Mina offer vill sällan, vågar sällan och bör sällan vända sig till mig för att låta jag vara den som förmedlar läkedom till deras inre. I den meningen kan jag inte åtgärda skadan. Däremot kan jag åtgärda mina handlingsmönster, den teologi som motiverat dem, det sätt att utöva ledarskap och de strukturer som det står i min makt att förändra, så att ingen annan tar skada i framtiden. Detta kräver att jag inte glömmer vad jag gjort, utan att jag ser nyktert på det och använder den kunskapen för att förändra.

Läs mer

Trosförkunnelse och framgångsteologi del noll

Porträtt av Calvin

Jean Calvin spelar en stor teologihistorisk roll för utvecklingen av nutida framgångsteologier.(Bild från Wikipedia)

Jag har tänkt skriva en serie bloggposter om trosförkunnelse och framgångsteologi. Främst för att större delen av all diskussion kring detta handlar om att brännmärka eller rentvå individer och rörelser. Vi gör det för lätt för oss med en sådan ytlig debatt.

Men innan jag avslöjar för mycket så skulle jag uppskatta att få frågor. Inte främst dina åsikter, utan just frågor, är alltså vad som efterlyses i detta blogginlägg. För att hjälpa dig fråga så börjar jag med några definitioner och teser.

Jag har läst en del diskussioner om ämnet på svenska bloggar i sommar, men det är inte orsaken till denna serie. Den hade kommit i alla fall. Möjligen kan man säga att kvalitén på debatten i kommentarerna på exempelvis Tommy Dahlmans blogg har påskyndat mitt skrivande.

Definitioner

Förkunnelse (obestämd form) av tro
Alla olika slags teologier och predikningar som betonar trons roll för människans relation till Gud, för bönen och ett liv i lärjungaskap.
Trosförkunnelsen (bestämd form)
Teknisk term:Word of Faith (WoF)
Positive Confession Theology
Den speciella form av förkunnelse av tro som vuxit fram i progression från 1800-talets helanderörelse under John Alexander Dowie och från Essek William Kenyon, via F. F. Bosworth, över till (majoriteten av) helandeevangelisterna under 50-talets helandeväckelse, däribland Kenneth Hagin som i sin tur influerade gestaltningen av förkunnelse av tro hos Sten Nilsson och Ulf Ekman på Livets Ord under 80-talet och en bit in på 90-talet.
Framgångsteologi (obestämd form)
Teologi som lär och betonar möjligheten till och normativiteten av ett liv fyllt av Guds fysiska och materiella välsignelser här och nu (såväl som själslig och andlig välsignelse).
Framgångsteologin (bestämd form)
The Health and Wealth Gospel (HWG)
Den specifika form av framgångsteologi som betonar möjligheten till och normativiteten av ett liv fyllt av ekonomiskt överflöd och fullgod fysisk och mental hälsa som ett resultat av att man tillämpar seed faith (se nedan) och trosförkunnelsens (bestämd form) principer.
Troshelande
Faith healing
I denna serie bloggposter används begreppet för att beskriva den dynamik kring helandet som säger att den sjuke är garanterad att bli helad i kraft av guds löften om de åberopas på rätt sätt i tro.
Seed Faith
Läran att ekonomiskt givande inte bara hjälper mottagaren materiellt och givaren på andra sätt, utan att det finns en lag om sådd och skörd i det ekonomiska givandet som innebär att givaren är utlovad att få tillbaka det som offrats också materiellt och det med god avkastning.

Preliminära teser

Dowie i prästerlig dräkt

John Alexander Dowie är på många sätt troshelandets teologiske fader.

Detta är definitivt en slags work in progress och kastas i denna ofullbordade form ut som en start på en konversation.

  1. Trosförkunnelse och framgångsteologi är tendenser inom större delen av kristen förkunnelse, inte en isolerad företeelse. I olika former har de förekommit under större delen av den kristna historien.
  2. Alla bekymmersamma läror rymmer ett eller flera moment av sanning.
  3. Guds församling i Sverige i allmänhet och Lars Gunther i synnerhet lever inte ett liv i Andens kraft i den utsträckning som Gud vill och gjort möjligt.
  4. Förnyelserörelser behöver vara lite obalanserade för att kunna påverka, men tappar ofta balansen helt och slutar då vara en positiva influens.
  5. Inga rörelser eller teologier ska bedömas utifrån sina barnsjukdomar eller kortvariga faser av extremism. Notera att tes 4 och 5 balanserar varandra.
  6. Inga rörelser eller teologier ska bedömas efter sina mest extrema yttringar (goda eller dåliga), utan efter det typiska, det centrala, det bärande.
  7. Inga rörelser eller teologier ska bedömas utifrån enskilda citat eller isolerade händelser (och absolut inte i form av klipp på YouTube) utan utifrån väldokumenterade fullständiga resonemang.
  8. Inga rörelser eller teologier ska bedömas utifrån hur de har uppfattats av andra utan utifrån vad de själva faktiskt säger. Spekulation utifrån sådant som inte sagts är kontraproduktiv.
  9. Att vara frälst är inte detsamma som att ha rätt teologi. Inte heller finns det något självklart samband mellan karismatisk kraft och sund teologi. Om någon har en dålig lära så kan samma person ändå vara mäktigt använd i profetisk tjänst, helande och under och tecken.
  10. Konsekvens 1: Att kritisera en lära är inte detsamma som att påstå att Gud inte verkar med sin Ande på andra sätt där denna lära förkunnas.
  11. Konsekvens 2: Att glädja sig över att Gud verkat med sin Ande i det karismatiska är möjligt och gott även om det i sammanhanget också förekommit dålig lära.
  12. Konsekvens 3: Vi har rätt därför att hos oss förekommer mer under och tecken än hos er är ett ogiltigt argument.
  13. Sund lära är viktigt, men inte det enda som är viktigt. Det krävs mer än förkunnelse av sund lära för att vi ska få se Guds rike manifesteras ibland oss.
  14. Asketiska ideal och fattigdomsideal har historiskt sett också varit bekymmersamma och skapat onödigt lidande. Men också för dem gäller punkt 2.
  15. Karismatiska rörelser bör ”städa framför sin egen dörr” och inte använda den till synes obefintliga karismatiken på annat håll som en ursäkt för att inte pröva förkunnelsen inom de egna leden, även om avsaknad av karismatik är ett större problem generellt sett för svensk kristenhet än vad överdriven karismatik är.

Och framför allt: Att peka finger är kontraproduktivt. Tillfredsställesen man kan känna över att vara obesmittad eller en del av ett obesmittat sammanhang är illusorisk, väsensskild från sann kristen glädje och kontraproduktiv såväl i dialog med andra som för den egna tillväxten i Kristuslikhet och tjänst för Gud.

Andliga nollvisioner (hos oss är allt osunt utrotat) är lika farliga som fullkomlighetsvisioner (hos oss blir alla sjuka botade, alla syndare omvända och alla behov uppfyllda).