Trosförkunnelse och framgångsteologi del noll

Porträtt av Calvin

Jean Calvin spelar en stor teologihistorisk roll för utvecklingen av nutida framgångsteologier.(Bild från Wikipedia)

Jag har tänkt skriva en serie bloggposter om trosförkunnelse och framgångsteologi. Främst för att större delen av all diskussion kring detta handlar om att brännmärka eller rentvå individer och rörelser. Vi gör det för lätt för oss med en sådan ytlig debatt.

Men innan jag avslöjar för mycket så skulle jag uppskatta att få frågor. Inte främst dina åsikter, utan just frågor, är alltså vad som efterlyses i detta blogginlägg. För att hjälpa dig fråga så börjar jag med några definitioner och teser.

Jag har läst en del diskussioner om ämnet på svenska bloggar i sommar, men det är inte orsaken till denna serie. Den hade kommit i alla fall. Möjligen kan man säga att kvalitén på debatten i kommentarerna på exempelvis Tommy Dahlmans blogg har påskyndat mitt skrivande.

Definitioner

Förkunnelse (obestämd form) av tro
Alla olika slags teologier och predikningar som betonar trons roll för människans relation till Gud, för bönen och ett liv i lärjungaskap.
Trosförkunnelsen (bestämd form)
Teknisk term:Word of Faith (WoF)
Positive Confession Theology
Den speciella form av förkunnelse av tro som vuxit fram i progression från 1800-talets helanderörelse under John Alexander Dowie och från Essek William Kenyon, via F. F. Bosworth, över till (majoriteten av) helandeevangelisterna under 50-talets helandeväckelse, däribland Kenneth Hagin som i sin tur influerade gestaltningen av förkunnelse av tro hos Sten Nilsson och Ulf Ekman på Livets Ord under 80-talet och en bit in på 90-talet.
Framgångsteologi (obestämd form)
Teologi som lär och betonar möjligheten till och normativiteten av ett liv fyllt av Guds fysiska och materiella välsignelser här och nu (såväl som själslig och andlig välsignelse).
Framgångsteologin (bestämd form)
The Health and Wealth Gospel (HWG)
Den specifika form av framgångsteologi som betonar möjligheten till och normativiteten av ett liv fyllt av ekonomiskt överflöd och fullgod fysisk och mental hälsa som ett resultat av att man tillämpar seed faith (se nedan) och trosförkunnelsens (bestämd form) principer.
Troshelande
Faith healing
I denna serie bloggposter används begreppet för att beskriva den dynamik kring helandet som säger att den sjuke är garanterad att bli helad i kraft av guds löften om de åberopas på rätt sätt i tro.
Seed Faith
Läran att ekonomiskt givande inte bara hjälper mottagaren materiellt och givaren på andra sätt, utan att det finns en lag om sådd och skörd i det ekonomiska givandet som innebär att givaren är utlovad att få tillbaka det som offrats också materiellt och det med god avkastning.

Preliminära teser

Dowie i prästerlig dräkt

John Alexander Dowie är på många sätt troshelandets teologiske fader.

Detta är definitivt en slags work in progress och kastas i denna ofullbordade form ut som en start på en konversation.

  1. Trosförkunnelse och framgångsteologi är tendenser inom större delen av kristen förkunnelse, inte en isolerad företeelse. I olika former har de förekommit under större delen av den kristna historien.
  2. Alla bekymmersamma läror rymmer ett eller flera moment av sanning.
  3. Guds församling i Sverige i allmänhet och Lars Gunther i synnerhet lever inte ett liv i Andens kraft i den utsträckning som Gud vill och gjort möjligt.
  4. Förnyelserörelser behöver vara lite obalanserade för att kunna påverka, men tappar ofta balansen helt och slutar då vara en positiva influens.
  5. Inga rörelser eller teologier ska bedömas utifrån sina barnsjukdomar eller kortvariga faser av extremism. Notera att tes 4 och 5 balanserar varandra.
  6. Inga rörelser eller teologier ska bedömas efter sina mest extrema yttringar (goda eller dåliga), utan efter det typiska, det centrala, det bärande.
  7. Inga rörelser eller teologier ska bedömas utifrån enskilda citat eller isolerade händelser (och absolut inte i form av klipp på YouTube) utan utifrån väldokumenterade fullständiga resonemang.
  8. Inga rörelser eller teologier ska bedömas utifrån hur de har uppfattats av andra utan utifrån vad de själva faktiskt säger. Spekulation utifrån sådant som inte sagts är kontraproduktiv.
  9. Att vara frälst är inte detsamma som att ha rätt teologi. Inte heller finns det något självklart samband mellan karismatisk kraft och sund teologi. Om någon har en dålig lära så kan samma person ändå vara mäktigt använd i profetisk tjänst, helande och under och tecken.
  10. Konsekvens 1: Att kritisera en lära är inte detsamma som att påstå att Gud inte verkar med sin Ande på andra sätt där denna lära förkunnas.
  11. Konsekvens 2: Att glädja sig över att Gud verkat med sin Ande i det karismatiska är möjligt och gott även om det i sammanhanget också förekommit dålig lära.
  12. Konsekvens 3: Vi har rätt därför att hos oss förekommer mer under och tecken än hos er är ett ogiltigt argument.
  13. Sund lära är viktigt, men inte det enda som är viktigt. Det krävs mer än förkunnelse av sund lära för att vi ska få se Guds rike manifesteras ibland oss.
  14. Asketiska ideal och fattigdomsideal har historiskt sett också varit bekymmersamma och skapat onödigt lidande. Men också för dem gäller punkt 2.
  15. Karismatiska rörelser bör ”städa framför sin egen dörr” och inte använda den till synes obefintliga karismatiken på annat håll som en ursäkt för att inte pröva förkunnelsen inom de egna leden, även om avsaknad av karismatik är ett större problem generellt sett för svensk kristenhet än vad överdriven karismatik är.

Och framför allt: Att peka finger är kontraproduktivt. Tillfredsställesen man kan känna över att vara obesmittad eller en del av ett obesmittat sammanhang är illusorisk, väsensskild från sann kristen glädje och kontraproduktiv såväl i dialog med andra som för den egna tillväxten i Kristuslikhet och tjänst för Gud.

Andliga nollvisioner (hos oss är allt osunt utrotat) är lika farliga som fullkomlighetsvisioner (hos oss blir alla sjuka botade, alla syndare omvända och alla behov uppfyllda).

This entry was posted in karismatik, studium and tagged , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

9 Responses to Trosförkunnelse och framgångsteologi del noll

  1. Jonasq says:

    Hej!

    Ser fram emot att läsa dina reflektioner över trosförkunnelsen. Men jag måste erkänna att jag fick kaffet i vrångstrupen när jag såg bilden på Calvin och undertexten om att han skulle ha spelat en stor roll för utvecklingen av nutida framgångsteologier. Jag känner såklart till Webers arbete om Calvins roll för den protestantiska etiken och kapitalismens anda, och även vissa puritaners idéer om marknaden som gudagiven. Men att Calvin skulle ha något med framgångsteologi att göra låter knepigt. Calvin betonar starkt liedandets plats i den kristnes liv och maken till liv i enkelhet än Calvins för man leta efter. Han hade inga egendomar utan levde väldigt likt en munk. Och hans teologi var i samklang med hans livsstil. Men du kanske kan utveckla vad du menar?

    Det finns ju en hel del av vad McGrath har kallat ”second hand opinions” om Calvin av människor som aldrig har läst honom. Men jag får anta att du har något som Calvin har skrivit i åtanke?

    Alles gut,

    /Jonas

    • itpastorn says:

      Jag är rädd för att jag mest har läst Calvin i andra hand och ännu inte haft tid att läsa igenom hans originalverk. För den aktuella diskussionen så handlar det dock främst om receptionen av hans verk och du associerar rätt till Weber, även om jag har tänkt att säga lite till.

      Calvin influerar då rimligen tanken på att Gud ger en ekonomisk eller likvärdig välsignelse till den som är utvald, men helt visst är han inte en influens bakom förkunnelse om helande eller hälsa. Han var ju cessationist och mer uppmuntrande till att se guds hand bakom allt, även sjukdom, än att se olyckan som något att besegra genom att den tas bort. jag tar gärna emot korrigerande anmärkningar under resans gång. Om detta eller annat.

  2. Jonasq says:

    Det här med att Gud ger ekonomisk välsignelse åt den som är utvald har jag aldrig stött på hos Calvin. Inte hos någon annan reformert teolog heller. Det låter mycket knepigt. Cessationistbegreppet var ju inte uppfunnet på Calvins tid, men visst lutar han åt ett synsätt som i det stora hela rimmar med cessationismen. Däremot hade han en mycket stark teologi om Guds försyn och absoluta suveränitet där allt i tillvaron ingår, det är helt riktigt. Och därmed kan man inte vara framgångsteolog. Det är i min mening just frånvaron av försynen och Guds suveränitet som ligger till grund för framgångsteologins syn på tron som ett slags mekanik som liksom aktiverar Guds välsignelse över den troende.

    Ser som sagt fram emot att läsa dina inlägg om detta, och hoppas att någon annan än reformatorn Calvin får representera dessa underliga läror.

    Alles gut,

    /Jonas

  3. Lars, jag ser också fram mot detta. Debatten har varit infekterad minst sagt om Gud kan eller inte hela de sjuka.
    Tack för att du talade om att du mest har andrahandsinformation om Calvin. Du har utmanat Mikael Karlendal tidigare utan att få gehör angående pingst. Mikael kan tydligen mycket om Calvin. Hoppas ni skriver begripligt också i fortsättningen. Jag uppskattar Jonasq från Stefan Swärds forum.
    Frukten av Calvins lära blev inte bra. Som du skrivit förut till Stefan Swärd angående den subjektiva försoningsläran så är det farligt att kunna lite men inte tillräckligt (min formulering).
    Det är fortfarande bibelstudier som fattas i varenda församling! Då kan alla få vara med som har en bibel!

    • itpastorn says:

      Hej Gunnel. Att rakt upp och ner säga:

      Frukten av Calvins lära blev inte bra.

      Det är nog att ta i lite väl hårt. Calvin har också sina poänger!

  4. Alma-Lena says:

    Vilken superbra inledning på ett viktigt ämne! Jag är glad att du orkar ta stora och allsidiga grepp inom teologin. Framgångsteologin har på olika sätt format dagens kyrka och sargar just nu kyrkan i Afrika mest av alla platser som jag känner till. Men vi är alla infekterade, antagligen eftersom den bekräftar oss i Sverige så helt och hållet och låter oss bortse från den övertydliga tendensen i Bibeln om en Gud på den fattiges sida.

  5. Pingback: Fyra P mot Fjärde väggen | Gunnels plats i rymden

  6. Pingback: Equmeniakyrkan och framgångsteologi del 2 | itpastorn.nu

  7. Pingback: Är New Wine en dödsdömd rörelse? | itpastorn.nu

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *