Ordet evangelikal behöver redas ut. Det används av svenska journalister utan att de har en aning om dess innebörd. Tidningen Dagen gjorde ett försök, men artikeln var så kort att den inte räcker till. Problemet i ett nötskal är att den som kallar sig själv evangelikal inte har den minsta kontroll över vilken betydelse åhöraren lägger i ordet.

Ordet har på senare tid fått smak av politisk ensidighet, stöd för Donald Trump och annan bråte. Det är inte längre användbart, enligt många. I USA debatteras frågan flitigt, och det finns en snabbt växande grupp som kallar sig exvangelicals – före detta evangelikaler. Den gruppen innehåller både sådana som slutat kalla sig kristna, sådana som gått till någon form av mer liberal teologi, samt de som i allt väsentligt fortfarande är evangelikaler, minus etiketten. Nu har diskussionen nått EFK och begreppet ska (när detta skrivs) möjligen strykas från användning.

Begreppet evangelikal har allt mer kommit att förknippas med amerikanska nationalistiska och superkonservativa kristna som gillar Trump. För oss i samfundet Evangeliska Frikyrkan (EFK) har det lett till frågor om vår identitet.

– Vi frågar oss om vi fortfarande ska kalla oss evangelikala eftersom begreppet fått en delvis ny innebörd, säger Linalie Newman, en av EFKs två missionsdirektorer.

Evangelisationsinriktad, bibeltroende kristendom som återfinns mellan två poler, den fundamentalistiska och den liberalteologiska, har alltid en inbyggd svårighet; hur långt kan man gå åt endera hållet utan att sluta vara evangelikal? En tydlig gemensam faktor hos de som slutar kalla sig själva evangelikaler är att det är de snarast kommer från den mer fundamentalistiska delen. Här finns det tydliga push-faktorer, teologi och praxis inom det egna sammanhanget som driver människor bort från detsamma.

Låt inte lura dig om att enbart evangelikal kristendom har sina avhoppare. Faktum är att liberala samfund tappar medlemmar och gudstjänstbesökare i betydligt högre utsträckning. Skillnaden är att sådan tro, intill förväxling lik vad omvärlden står för, inte attraherar nya människor, har försvinnande få evangeliserande omvändelser att visa upp och överförs inte till nästa generation. Den kan bara existera genom institutioner, genom värvningar från mer bibeltroende sammanhang och genom stöd från politisk och kulturell makt. Den har ytterst lite egen livskraft. Den fungerar bara i majoritet, inte i motvind. Men liberalteologiska kyrkor tynar bort, de har sällan medlemmar som gör en poäng av att de slutat vara en del av kyrkan.