Vad Paulus väg mot Jerusalem lär oss om det profetiska

Några spillanteckningar om den profetiska gåvan utifrån Apostlagärningarna 20 – 21.

En viktig lärdom som bekräftats när jag jobbat med mitt bokmanus om att pröva det profetiska är vikten av att inte begränsa sin förståelse av ämnet till några få verser. Ett exempel på detta är när man hänvisar till Första Korinthierbrevet 14:3 för att säga att profetiska budskap ska syfta till att uppmuntra, trösta, förmana och bygga upp – och inget annat!

Såväl Sverigeaktuella Christine Westhoff utifrån sitt väl genomtänkta pastorala perspektiv[1] som Gordon Fee utifrån sitt noggranna exegetiska arbete[2] har framfört goda argument för att inte begränsa den profetiska gåvas syfte till vad som står i denna enskilda vers. Jag vill bidra med en utläggning om det profetiska från Paulus färd mot Jerusalem som avslutade hans tredje missionsresa. Jag kommer också beröra några fler aspekter av det profetiska som vi kan lära oss från detta sammanhang.

Paulus resrutt genom västra Mindre Asien och över Medelhavet till Caesarea Filippi
Paulus tredje missionsresa, Apg 18:23-21:16

Under den tredje missionsresan hade Paulus upplevt sin främsta framgångsperiod, under sin vistelse i Efesos. Staden blev ett centrum för mission som påverkade hela provinsen (Apg 19). På vägen till Jerusalem passerar Paulus förbi Efesos, men vill inte stanna i staden, eftersom han har bråttom (Apg 20:16). Vi hoppar in i handlingen där.

Fortsätt läsa

Paulus program för andlighet och karismatik

Jag har flera gånger på senare tid berört vad jag kallar Paulus program för andlig förnyelse, i 1 Thess 5:19-22:

19Släck inte anden, 20förakta inga profetior 21men pröva allt. Ta vara på det som är bra, 22och avhåll er från allt slags ont.

Det tycks mig som att Paulus i dessa verser ger en modell som är betydligt mer innehållsrik och klok än vad en hastig genomläsning ger vid handen. Här finns en inre logik, som är vägledande för all slags karismatik än idag.

Paulus ordning på sina uppmaningar är denna.

  1. Släck inte Anden
  2. Förakta inga profetior
  3. Pröva allt
  4. Ta var på det som är bra
  5. Avhåll er från allt slags ont

I stort sett tycker jag mig kunna se att vi idag har en nätdebatt kring karismatik som skulle kunna summeras i frågan om i vilken ordning vi ska läsa dessa uppmaningar: Paulus ordning, som börjar med ”släck inte anden”, eller karismatikens skeptiker, som börjar med ”avhåll er från allt slags ont”.

Nu undrar kanske någon om här finns en inneboende motsättning? Uppmanar Paulus kanske inte till att följa alla dessa uppmaningar? Jo, det gör han, men jag menar ändå att ordningen är betydelsefull. Det handlar om förväntan och attityd. Förväntar vi oss att ett normalt kristet församlingsliv inkluderar ett rikt mått av karismatik, eller förväntar vi oss att det i första hand ska gå ut på att undvika alla bedrägliga faror som lurar?

Men detta är inte bara en fråga om debatter och svartvita frågor om karismatiken är sund eller osund, utan det handlar också om personligt ansvar för min egen respons när Anden verkar och om pastoralt handhavande.

Fortsätt läsa