ChatGPT fattar NAR!

Detta inlägg är lite mer lekfullt än mina vanliga. En konversation mellan mig och en bot blev nämligen oväntat bra.

Jag bör också säga att bara för att jag frågar om siare så innebär inte det att jag har köpt hur det undervisas om dem inom NAR. Lägg också märke till att somliga personer som ChatGPT nämner inte alls tillhör NAR,

Jag skiver mina inlägg själv. Jag skriver texten till min bok själv. Men jag använder flera olika resurser som hjälp, däribland AI. Och då oftast ChatGPT. Idag hade jag glömt begreppet holotyp, som hör hemma inom biologin. Jag ville använda det för att beskriva vad som menas med en “siarprofet” inom NAR. Det är någon som liknar bob Jones. Det ledde till följande samtal mellan mig och AI-boten:

Jag: När en art beskrivs finns det olika slags ”specimens” på engelska. Vad kallas de på svenska?

Ja, när en art beskrivs inom biologin används olika typer av exemplar (eng. specimens) för att dokumentera och definiera arten. Här är de vanligaste typerna och deras svenska motsvarigheter:


📘 Vanliga specimen-typer och deras svenska namn:

Engelska termSvensk termFörklaring
HolotypeHolotypDet enskilda exemplar som valts ut av författaren till artbeskrivningen som det ursprungliga referensexemplaret för arten.
Paratype(s)Paratyp(er)Övriga exemplar som författaren också använt i beskrivningen men som inte är holotypen.
Syntype(s)Syntyp(er)Om ingen holotyp utsetts, är alla exemplar som användes i beskrivningen syntyper.
LectotypeLektotypEtt exemplar som utses i efterhand som holotyp om en sådan inte fanns i originalet.
Paralectotype(s)Paralektotyp(er)De övriga syntyperna som inte blev utvalda som lektotyp.
NeotypeNeotypEtt nytt referensexemplar som utses när originalmaterialet gått förlorat.

🔍 Exempel:

Om en forskare 1850 beskrev en ny fjärilsart utan att ange ett holotyp-exemplar, men istället använde flera fjärilar – då är dessa syntyper. Om en senare forskare väljer ett av dem som referensexemplar, blir det en lektotyp.


Vill du ha en grafisk översikt eller exempel på faktiska arter och deras holotyper?

Jag: Nu går vi till NAR. Kan man säga att Bob Jones var holotyp för siarprofeterna (seers)?

Bob Jones talar
Bob Jones: Bilden ingick inte i konversationen
Fortsätt läsa

Låt oss kategorisera varandra – rätt!

Jag har hört det så många gånger: Vi ska inte sätta etiketter på varandra. Är det rent av inte en konsekvens av Jesu ord om att inte döma? Men i så fall är ju evangelierna i sig brott mot det budet. Där finns det många etiketter: Sadducéer, fariséer, skriftlärda, gudfruktiga (i Apostlagärningarna) och är inte “apostlarna”, “de 12” och “lärjungarna” också etiketter? Försök skriva om evangelierna utan dem!

Våra hjärnor är konstruerade på ett sådant sätt att när vi ser något behöver vi sortera in det i en kategori: Träd, stol, Shetland Sheepdog, tånagel, fantasynovell, politisk ideologi, pingstvän, bordtennisboll, snabbmat. Inget tänkande är möjligt utan kategorier. Utan dem är tillvaron bara ett kaos av osorterade intryck. Och det gäller också i teologin och kyrkans värld. Vi behöver benämna saker!

Det vi inte bör göra är saker som:

  • Att sortera in någon i en kategori där han eller hon inte hör hemma, speciellt om den kategorin är anstötlig för dem du vänder dig till. Speciellt bör man undvika dikotomier – tudelningar – där tillvaron i själva verket är mer nyanserad och mångdimensionell. “Fundamentalist” och “liberalteolog” tenderar att användas på det viset.
  • Att reducera en annan människa till att bara vara en representant för sin grupp. Vi behöver se varandras unika drag. Vi behöver mötas som människor. Den jag samtalar med är kanske en postmodern liberalteolog som har klivit i den “konstruktiva teologins” sätt att göra systematisk teologi, men det är ändå en individ med en egen historia, egna tankar och känslor.

Jag tror ni fattar!

Det vi behöver är bra kategorier med välkända definitioner. Och det är inte alltid lätt, inte ens för en biolog, även om bilder som denna lätt kan få oss att tro det. Till och med där är gränserna flytande och begreppen omdefinieras över tid.

Art, släkte, familj, ordning, klass, stam, rike, domän, liv

Kategorier är omöjliga att undvika. Knepet är att använda dem klokt.

Fortsätt läsa

Vill du berätta om hur mycket du uppskattar Kathryn Krick?

Den som gillar Kathryn Krick och vill försvara henne på platser som jag administrerar – här på webben, på Facebook eller andra – har ett jobb att göra. Jag vill ha svar på specifika frågor först – inget annat. (Frågorna kommer på slutet.)

Bakgrund – sektbeteende i kommentarfälten

När jag fick upp ögonen för Kathryn Krick var det genom en sak som stod ut. Jag sökte egentligen inte information om henne specifikt, utan höll på att undersöka hela det block av individer och organisationer som är NAR (den Nya Apostoliska Reformationen) och de angränsande rörelser som jag kallar sNARlika. Jag tar del av såväl primärkällor som kritiska undersökningar. Det var i detta sammanhang jag stötte på personer som kritiserade just Krick.

I kommentarsfälten, däremot, kryllade det av inlägg till hennes försvar – i en omfattning som var direkt anmärkningsvärd. Under varje inlägg – åtminstone de med större räckvidd – fanns denna försvarsstorm. Ofta även när inläggets spridning varit begränsad.

Här är ett exempel från YouTube:

När jag nu blivit intervjuad av Sändaren och Tidningen Dagen om henne dröjde det inte länge innan liknande kommentarer hamnade på min Facebook (länken till min “sida”). Ni ser dem inte. De är dolda. Jag ska snart förklara varför.

Fortsätt läsa