Fakta och filosofi är faktiskt kul, jag lovar!

(Detta är en text som ursprungligen skrevs för Hestra Missionsförsamlings programblad, hösten 2018. Här kommer den i något längre version.)

Jag har en princip, lita aldrig lita på någon som aldrig byter åsikt. Den som inte ändrar sig någon gång har nämligen inte tänkt särskilt noga. Och det gäller såväl högutbildade som lågutbildade. Det finns undersökningar om hur människors åsikter påverkas av högre studier, vilka visar att den nya kunskapen i mycket liten utsträckning ändrar politiska övertygelser och andra saker vi tror. Är inte det lite konstigt? Borde inte ökade kunskaper ge nya perspektiv?

För mig har gudstron varit en källa till både nyfikenhet och trygghet. Om Gud finns på riktigt och håller mig i sin hand behöver jag inte vara rädd för att utforska allt jag möter och hör med största öppenhet. Jag har en lista över åsikter jag ändrat också i vuxen ålder.

Men det finns även åsikter vi byter utan att vi riktigt vet hur det går till. Som när droppar urholkar en sten. Enskilda berättelser läggs på rad och till slut har vi byggt en världsbild. De små berättelserna har bildat en övergripande berättelse, det som filosofer kallar ett meta-narrativ, en ramberättelse som förklarar vår tillvaro och som blir ett filter varigenom vi ser verkligheten.

Ingen sätter sig ner och tänker ”jag ska bli en galen konspirationsteoretiker”, ändå tror uppemot var femte person på någon konspirationsteori och när man väl är där biter inga argument. De är ju en del av konspirationen.

Alla diktatorer vi haft genom tiderna har varit höga frimurare, Hitler, Stalin, Lenin, Mao Zedong. Ja så det är illuminater och frimurare som kontrollerar våran falska verklighet och ni lever i en dröm. Agendan för planeten är satt för flera hundra år sen!
Denna kommentar skrevs av en AFS-anhämgare på Lars Enarssons Youtube-kanal. Han menade att Enarsson var för judevänlig. I denne Sven Bertilssons sinne (om det nu är hans riktiga namn) låter denna rappakalja rimlig, rent av självklar. Det är slutstationen när man bombarderat sig själv med felaktig fakta i mängd.

Jag tror att fyra tankeförmågor är helt avgörande i vår informationskultur. Källkritik, faktabasering, argumentsanalys och (svårt ord) diskursanalys.

Källkritik

Någon delar en bild eller en artikel. Du ser rubriken, bedömer den omedvetet som rimlig, delar vidare, eller? Ifrågasätter du innehållet även om det tycks bekräfta vad du redan tror?

Här i Hestra hade vi ju vår egen sorglustiga berömmelse när det spreds – ända till Malaysia – att julbelysningen inte skulle få sättas upp av ”hänsyn till muslimerna”. Viralgranskaren gjorde till och med en film om det.

Vet du hur du kollar källor? Viralgranskaren, faktiskt.se, snopes.com och liknande sidor hittar en del faktafel, och kan hjälpa dig att bli medveten om problemen. Ett annat tips är Facebookgruppen Källkritik, fake news och faktagranskning.

Viralgranskaren faktakontrollerar påståenden fortlöpande.

Jag rekommenderar att du tar del av den här sortens faktakontroller regelbundet, även när du inte har ett specifikt rykte att kontrollera. Över tid utvecklas en slags fingertoppskänsla. Jag har ofta hamnat i situationen att något låter som felaktiga fakta, gjort en snabbkoll och min misstanke har bekräftats.

Motsatsen till detta är att tillbringa mycket tid på suspekta webbplatser. Det som då utvecklas över tid är en bakvänd omdömesförmåga. Vad som helst låter rimligt.

Faktabasering

Färre gissar rätt på frågor som ”har antalet fattiga i världen ökat eller minskat?” än vad bara slumpen skulle få fram. Antalet fattiga är på tok för stort, över 700 miljoner, men det minskar. På 70-talet var det över en och en halv miljard. På samma sätt minskar det grova våldet i Sverige. I båda fallen på tvären mot vad gemene man tror. Vi hör ju bara talas om fattigdom och våld. Det är sådana bilder vi ser. Vägen till en faktabaserad världsbild är lång. Boken Factfulness av Hans Rosling med son och sonhustru är ett bra första steg.

Ett problem här är att det går att få en felaktig bild av världen också genom sanna uppgifter. Ensidigt urval, fokus på det negativa – bara det är ju nyheter – och vår förmåga att blåsa upp det hotfulla behöver vägas in, bland annat.

Factfulness är mer än källkritik. Ola Rosling beskriver skillnaderna:

En del läsare har frågat: Hur skiljer sig Factfulness från ”Kritisk tänkande”? Efter att ha läst Thomas Nygrens studie, skulle jag hävda att skillnaderna är tre:

— 1. Factfulness ger listor med konkreta knep som kan tränas;

— 2. Factfulness uppmanar tänkaren att hitta fel i sitt eget tänk, så kallad meta-kognition: ”hur tänker jag egentligen?”, emedan ”kritiskt tänkande” fokuserar på att hitta fel hos andras källor och påståenden. Ett allmänt skeptiskt förhållningssätt som lätt urartar till sannings-relativism: ”Jag är kritisk mot dina källor.”.

— 3. En tredje skillnaden är att Kritiskt tänkande har en central plats i läroplanen i massa ämnen sedan många år, i många länder, utan en användbar definition som kan mätas.

Gapminder Sverige på Facebook. Läs gärna Ola Roslings hela förklaring.
The dramatic attention filter. From all the facts in our world (lots of candidates) our attention filter selects the most dramatic (a few left). Makes the world look more dramatic than it is.
Bilden lånad från Gapminders sida om Factfulness. Läs gärna den sidan också.

Teologen och förkunnaren Greg Boyd fick i sommar frågan när han bytte åsikt senast. Han hänvisade till boken Factfulness. Lyssna gärna själv på avsnittet.

Argumentationsanalys

Ett bra argument är relevant och korrekt. Det finns många dåliga argument. Världens vanligaste argument liknar tonårstrotsets, ”ja men du då”. Whataboutism – att försöka få andra att framstå som lika goda kålsupare eller värre – är ett gammalt debattknep. Tu quoque kallas det på latin – ”du också”.

Argumentationsanalys har genom filosofins historia varit det första man bör lära sig. Det finns långa listor på dåliga argument (fallacies) med namn på latin: Ad populum, argumentum ad logicam, cum hoc ergo propter hoc – sök efter dem på nätet och lär dig hur dessa och andra fungerar.

Ett exempel på ett vanligt argumentationsfel är att hänvisa till experter som uttalar sig utanför sitt ämnesområde. Det finns undersökningar som visar att högutbildade personer ofta har helt fel när de talar om saker utanför sitt eget gebit.

Det finns en samvariation mellan hur många som fått doktorsgrad som civilingenjörer och hur mycket mozzarellaost man äter i USA. Lärdomen är inte att vi ska äta mer ost, utan att samvariation inte är ett argument för orsak. Correlation is not causation.

Diskursanalys

Ordet diskurs är nutida filosofers favoritord. Det betyder ungefär utläggning, lära, samtal. En fråga jag ställer mig när jag hör och läser inlägg av olika slag är vad är det för diskurs? Vad är det för helhetsbild och övergripande berättelse som byggs upp.

På den här nivån urartar lätt samtal till att man ratar allt som inte stämmer med den bild av världen man redan har. Det är intellektuell oärlighet. Samtidigt kan det finnas goda skäl att syna en diskurs i sömmarna. Vart leder den? Vilka värderingar bygger den på? När diskurser väl är på plats beskriver de inte bara verkligheten mer eller mindre bra. De kommer också att forma den.

Här finns det inga genvägar. Detta kräver träning. Alla borde läsa en grundkurs i filosofi!

Min erfarenhet är att naturvetare och evangelikaler ofta är ointresserade av detta sista steg. Det blir för lite koppling till hårda fakta. Å andra sidan har humanister en tendens att bara se diskurser och frikoppla dem från en faktisk verklighet.

Låter allt detta jobbigt? Vore det inte bättre med enkla svar? Någon har sagt att på varje stor och komplex fråga finns det ett svar som är lättbegripligt, verkar vettigt och är fullständigt fel. Å andra sidan har vi människor en inre hunger efter kunskap och att förstå vår tillvaro. Allt detta jobb kan också vara oerhört stimulerande!

Tack att du läser vad jag skriver här på itpastorn.nu. Välkommen att skriva en kommentar om det du läst. Jag publicerar dock inte alla kommentarer, utan bara de som jag bedömer ger mervärde till alla läsare i form av sakinnehåll och som håller sig till ämnet. Detta är inte tänkt att vara en allmänt diskussionsforum. Är du osäker, läs mina kommentarsregler.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.