Behövs pentekostal teologi?

En känd pentekostal teolog, Amos Yong, har besökt Sverige och i olika sammanhang presenterat just pentekostal teologi. Frågor han försöker besvara är exempelvis: Vad är pentekostal teologi för något, vad spelar den för roll för befintliga pingstvänner och karismatiker? För oss inom “tredje vågen”/”empowered evangelicals” (Wimber/New Wine)? Och vad är en sådan teologis bidrag till teologin i stort?

En aktiv bloggare inom pingströrelsen, Mikael Karlendal (MK), har avfärdat nyttan med pentekostal teologi helt och hållet. Någon funktion fyller den inte och de försök som gjorts att skapa en sådan teologi har inte fallit väl ut, det är kontentan av MKs resonemang, som han redovisat i fyra inlägg på sin blogg.

  1. Amos Yong – är detta en pentekostal teologi vi vill eftersträva? – Del 1
  2. Amos Yong – är detta en pentekostal teologi vi vill eftersträva? – Del 2
  3. Amos Yong – är detta en pentekostal teologi vi vill eftersträva? Del 3
  4. Sund och äkta evangelikal och inte konstlad ”pentekostal” (Amos Yong-seriens sista del)

Jag kan sympatisera med MK. Hans texter känns som något jag själv kunde ha skrivit för några år sedan men med risk för att det ska låta som personlig förhävelse, så vill jag ge ett alternativt svar. Min känsla är nämligen att MK inte riktigt förstått – eller ens verkar vilja förstå vad en pentekostal teologi skulle kunna innebära.

Om ordet pentekostal

Behövs ordet pentekostal? Är det inte identiskt med ordet pingst? Jo, det är det säger MK, utifrån ett etymologiskt resonemang. Det är samma ord, fast det ena kommer via engelskan, som fått det från grekiskan. Ordet pingst är synonym på svenska och finns också på exempelvis tyska (pfingst). Alltså är ordet onödigt, säger MK, och väljer att fortsatt använda svenskans pingst.

Men sedan slår han på trumman för att vi bör ha en evangelikal teologi, trots att ordet etymologiskt är en exakt synonym till evangelisk. (Rättstavningen i Firefox föreslog faktiskt att jag skulle byta till evangelisk.) Här finns en uppenbar inkonsekvens i MKs språkbruk. Självklart är saken den att MK insett att de facto innehållet i ordet evangelisk skiljer sig från de facto innehållet i ordet evangelikal och att vi på svenska kan ha god nytta av att använda båda orden, för att uttrycka en nyans som faktiskt inte kan uttryckas på engelska!

Frågan är hur ordens innebörd kan förstås utifrån deras bruk, och då är evangelisk inte evangelikal, och inte heller år pingst identiskt med pentekostal. Den senare termen är vidare och omfamnar karismatiker i alla kyrkor, också de i majoritetsvärlden, vars teologi och praxis kan vara ganska långt från svensk pingströrelse. Läs Andersons bok Den världsvida pentekostalismen! (En recension som sammanfattar några av bokens huvudpoänger.)

Ankdammsperspektiv

MK definierar vidare pingst utifrån en mycket snäv svensk kontext. Utöver läran om andedopets tecken i form av tungotal, på engelskt fackspråk kallad initial evidence och tanken på den fria församlingen, så hade pingst ingen egen teologi. Allt annat lånades/delades med andra rörelser, och det var en god sak, enligt MK.

I internationell kontext är den svenska pingströrelsens syn på den fria församlingen dock föga typisk, utan en liten marginell företeelse. Vill man definiera sig själv som något annat än en liten gruppering i marginalen, som en del av en världsvid väckelse med hundratals miljoner berörda, ja då behöver man tänka till ordentligt om vad begreppet pentekostal innebär.

Inte heller håller tungotalet som initial evidence som definition. Då kommer en majoritet av världens pentekostaler, vilka ändå upplever en de facto-gemenskap med varandra, att vara utdefinierade. Min uppfattning är att också inom svensk pingströrelse, så har synen på andedopet modifierats. (Red: MK ser inte det som en slags förfall, vilket jag först spekulerade kring.) Sociologiskt är det ett faktum, som i vart fall borde föranleda en djupare reflektion kring frågan om vad som då definierar pentekostal erfarenhet och vilka dess teologiska konsekvenser är.

Snabba kommentarsregler

Jag kommer ha en mycket strikt policy för kommentarer. De ska konstruktivt bidra till diskussionen om det specifika innehållet i blogginlägget. Därför kommer följande slags kommentarer inte att godkännas:

  • Glada tillrop och vänliga ord av uppmuntran. Kul att du vill uppmuntra, men twittra (@itpastorn), fejsbooka (gunther.bibleteacher) eller mejla gunther at keryx punkt se i stället.
  • Information om vad någon sagt om något annat än det som diskuteras i det aktuella inlägget.
  • Guilt by association och argument ad hominem är totalförbjudet som argument på denna blogg! Skarpa sakliga ordval är däremåt mer än välkomna.

Frågor som ”kan du utveckla xyz” är tillåtna.

Lägg märke till att jag ännu inte har skrivit något om innebörden i pentekostal teologi eller något om Amos Yongs specifika åsikter. Dessa kan alltså ännu inte diskuteras. Den chansen kommer i senare blogginlägg.

This entry was posted in teologi. Bookmark the permalink.

2 Responses to Behövs pentekostal teologi?

  1. Roligt att du skriver om mina artiklar. Jag vill bara gärna förtydliga några saker:

    1) Jag har inte kollat, men jag kan väl tänka mig att rättstavningsprogrammet även vill byta pentekostal mot pingst, men det är inte någon stor sak.

    2) Jag tvekar till användningen av begreppet ”pentekostal” på svenska, där för att det låter pretentiöst och är ett tämligen nytt ”påhitt” i svenska sammanhang. Om man syftar på den störste världsvida pingstväckelsen och karismatiska väckelsen som du målar upp i ditt inlägg, då tycker jag man kan tala om pingst-karismatisk teologi eller bara om karismatisk teologi.

    3) Jag sitter inte och gör tittar från ett ankdammsperspektiv, men jag väljer att fokusera på just svenska förhållanden i detta sammanhang när jag ifrågasätter användandet av en viss term på svenska språket.

    4) Jag vet att läran om den fria församlingen är en tämligen svensk företeelse, men eftersom jag valde att skriva utifrån specifikt svenska förhållanden, så…

    5) Jag ser inte en modifiering av andedopsläran som ett förfall, och jag tror inte själv att alla ska förväntas tala i tungor överhuvud taget. Och jag tror inte att det är ett nödvändigt åtföljande tecken till det jag skulle vilja kalla andeuppfyllelse.

    6) Det engelska begreppet ”evangelical” har använts i denna speciella betydelse sedan åtminstone 1950-talet och är alltså vedertaget. Därför är det inte fel att låna in och försvenska just det begreppet och göra en åtskillnad gentemot begreppet ”evangelisk”, som har en vedertagen annan innebörd. Man skulle kunna säga, att jag är konsekvent, men språket är inte konsekvent.

    7) Jag tror förvisso att det behövs pingst-karismatiska teologier, om man menar systematiskt-teologiska böcker som behandlar teologi inom liknande rörelser. Men jag tycker inte att denna teologi gör oss till en egen rörelse vid sidan av evangelikalismen. Vi är en subgrupp under evangelikalismen, tillsammans med metodister, presbyteriansk, baptister m fl. Sedan kan det säkert finnas en mängd rörelser som kan tyckas vara vid sidan om, men dit hör inte jag och knappast heller svensk pingstörelse.

    • itpastorn says:
      1. Om rättstavningsprogrammet: Min lilla parentes var mest på skoj, inte ett argument.
      2. Ordet ”pentekostal” är måhända pretentiöst, men det är ändå vad som används inom sociologin och teologin. Enligt min mening är ordet ”karismatisk” på tok för mycket använt i andra sammanhang för att fungera lika bra.
      3. Ordet ankdamm är tillspetsat. Men vi är överens om att du skriver utifrån svenska förhållanden. Min poäng är att för den större diskussionen, om en pentekostal teologi är något att sats på, så duger inte det perspektivet.
      4. Samma poäng igen. (Behålls för att få samma numrering.)
      5. Därav ordet ”måhända” i min text. Jag visste ju inte. Jag ändrar texten. Resonemanget om detta (initial evidence) kommer i nästa inlägg.
      6. Jag menar å andra sidan att ordet pentekostal håller på att bli vedertaget. I övrigt är det en bifråga.
      7. Vi kommer få anledning att återkomma till denna punkt i senare inlägg, när jag diskuterar innebörden av begreppet pentekostal teologi. Jag noterar tills vidare att du skiljer mellan sociologisk definition (att vara en ”rörelse” med en identitet) och att göra teologi utifrån en viss uppsättning förutsättningar. Måhända kommer vi bli ganska så överens på den sista punkten. I vart fall tror jag distinktionen är tydlig för samtalets skull.
      8. Tack för svar!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *