Evangelikal, evangelisk, fundamentalist – dags att reda ut begreppen

Ordet evangelikal behöver redas ut. Det används av svenska journalister utan att de har en aning om dess innebörd. Tidningen Dagen gjorde ett försök, men artikeln var så kort att den inte räcker till. Problemet i ett nötskal är att den som kallar sig själv evangelikal inte har den minsta kontroll över vilken betydelse åhöraren lägger i ordet.

Ordet har på senare tid fått smak av politisk ensidighet, stöd för Donald Trump och annan bråte. Det är inte längre användbart, enligt många. I USA debatteras frågan flitigt, och det finns en snabbt växande grupp som kallar sig exvangelicalsföre detta evangelikaler. Den gruppen innehåller både sådana som slutat kalla sig kristna, sådana som gått till någon form av mer liberal teologi, samt de som i allt väsentligt fortfarande är evangelikaler, minus etiketten. Nu har diskussionen nått EFK och begreppet ska (när detta skrivs) möjligen strykas från användning.

Begreppet evangelikal har allt mer kommit att förknippas med amerikanska nationalistiska och superkonservativa kristna som gillar Trump. För oss i samfundet Evangeliska Frikyrkan (EFK) har det lett till frågor om vår identitet.

– Vi frågar oss om vi fortfarande ska kalla oss evangelikala eftersom begreppet fått en delvis ny innebörd, säger Linalie Newman, en av EFKs två missionsdirektorer.

Evangelisationsinriktad, bibeltroende kristendom som återfinns mellan två poler, den fundamentalistiska och den liberalteologiska, har alltid en inbyggd svårighet; hur långt kan man gå åt endera hållet utan att sluta vara evangelikal? En tydlig gemensam faktor hos de som slutar kalla sig själva evangelikaler är att det är de snarast kommer från den mer fundamentalistiska delen. Här finns det tydliga push-faktorer, teologi och praxis inom det egna sammanhanget som driver människor bort från detsamma.

Jesus pekar, ler och gör tummen upp. Under honom Mike Pence med en liknande gest.
Bilden ovan av Jesus kan vara problematisk i sig, beroende på kontext, men att Jesus kopplats samman i mångas ögon med den politik som republikaner i allmänhet och Trump i synnerhet för, är än mer bekymmersamt. Kristna som kallar sig själva evangelikaler kan skriva saker som ”demon-rats” om demokrater och stödja till och med hur barn tas från sina föräldrar på gränsen mot Mexico. Detta gäller naturligtvis bara en delmängd av alla evangelikaler, men de är högljudda nog att forma omvärldens bild av rörelsen.

Låt inte lura dig om att enbart evangelikal kristendom har sina avhoppare. Faktum är att liberala samfund tappar medlemmar och gudstjänstbesökare i betydligt högre utsträckning. Skillnaden är att sådan tro, intill förväxling lik vad omvärlden står för, inte attraherar nya människor, har försvinnande få evangeliserande omvändelser att visa upp och överförs inte till nästa generation. Den kan bara existera genom institutioner, genom värvningar från mer bibeltroende sammanhang och genom stöd från politisk och kulturell makt. Den har ytterst lite egen livskraft. Den fungerar bara i majoritet, inte i motvind. Men liberalteologiska kyrkor tynar bort, de har sällan medlemmar som gör en poäng av att de slutat vara en del av kyrkan.

Läs mer

Millenniumbuggen och klimatvetenskapen

I en debattartikel i Dagen jämför Anders Gerdmar klimatförändringarna med millenniumbuggen. Det var falskt larm då och kan mycket väl vara falskt larm nu, menar han. Låt mig göra skäl för mitt smeknamn och förklara varför han har fel.

Låt mig först få ett par saker överstökat så ingen missförstår. Greta Tunberg är bra, men inte profet i biblisk mening. Jag har twittrat om det.

Det finns de som har urvattnat evangeliet om Jesus kors och uppståndelse till den grad att de måste göra klimatfrågan till något mer än vad den är. Det är inte bra. Det är inte heller bra om den överskuggar evangelisationen.

Men den kritiken faller platt om man anser att det är vad Sven-Gunnar Hultman och PO Flodström avsåg i sin artikel. Man bör ha läst den först för att se vad Gerdmar tycker är att gå för långt. Kontexten är ju viktig för tolkningen.

Läs mer

Ungjordskreationism och ateistisk naturalism sitter i samma båt

Jag tror på vetenskap och jag tror på mirakler. Det provocerar åt två håll. Några kristna vänner har svårt att acceptera evolutionsläran och andra vetenskapliga teorier – fler än de själva anar! Andra vänner har svårt att acceptera tanken på att världen inte är stängd för Guds Ande och andra övernaturliga makter att verka inom. Jag menar att evidensen och de goda argumenten pekar i riktning mot att vi bör acceptera båda. Vetenskapen ger oss en god approximation av hurdan världen faktiskt är beskaffad, och då är det varken rimligt att evolutionsläran kommer att kullkastas eller att hittills okända naturliga medicinska orsakssamband ska kunna förklara alla exempel på mirakulösa tillfrisknanden.

Min hållning kan tyckas paradoxal, men den är i själva verket högst konsekvent! I nästa inlägg tänker jag förklara det utifrån argument och evidens, och i ett senare inlägg utifrån exegetik och teologi. I det här inlägget vill jag undersöka likheten i retorik mellan kreationister och mirakelförnekande naturalister.

Lars Gunther föreläser i Hestra Missionskyrka
Bild från helgen med Micael Grenholm. Jag föreläser om vetenskapen, och driver tesen att där den har en väletablerad teori är den pålitlig och beskriver världen med en god approximation av hur den faktiskt är.

Med ordet naturalist avses i detta inlägg någon som har en naturalistisk världsbild.

Läs mer

Kreationismens sämre historia

Somliga kreationister har varit (och är) rasister. Somliga evolutionsanhängare har varit (och är) rasister. Vad kan vi lära av det? Vilka poänger kan vi göra i en debatt? Vad kan jag ta med mig i mitt eget liv för att växa som människa? Det sista är ju alltid viktigare än att vinna debatter, och att söka

Både evolutionsanhängare och kreationister är människor, med förtjänster och brister. Att fokusera på det bästa hos den egna sidan och det sämsta hos den andra är vanligt i debatter, men det finns det som är viktigare än att vinna debatter. Det är att förstå varandra och att växa som människor. En viktig insikt jag gjort under åren är att mina ståndpunkter i sakfrågor beror på fler saker än bara argument. Forskningen bekräftar att det är fallet för oss alla. Detsamma gäller filosofiska och teologiska grupperingar, liksom politik och vetenskap. Allt formas i ett samspel med omgivningen.

Visheten utbildar religiösa ledare i naturens levande sanningar, bild från tidningen Puck
Bild från tidningen Puck från 1890 . Religiösa ledare får en en nödvändig utbildning om de levande sanningarna i naturen.
Läs mer

Kreationismens poäng (och historia)

Kreationism kan förklaras på olika sätt. Det ena fokuserar på den vetenskapliga frågan. Internt beskrivs den som ett nödvändigt motstånd mot falsk vetenskap, som vänder sig mot Gud. Science, falsely so called, sa man ofta under perioden 1920-1940. Den som ogillar kreationism tenderar ofta att se den utifrån konflikttesen, som en nödvändig konsekvens av den inneboende oförenlighet som tänks råda mellan religion och vetenskap. Jag tror att detta är att ha en på tok för snäv syn på frågan. Framväxten av kreationism har andra drivkrafter, och kreationisterna har haft uppenbara poänger. Om dessa ignoreras kan vi aldrig förstå kreationismen som fenomen.

Teser jag ämnar driva i denna och nästkommande artikel:

  • Biologisk evolutionslära har en historisk koppling till socialdarwinism, och andra hemskheter som rasism och rashygien.
  • Den har därför, förståeligt, blivit viktig att bekämpa som en del av ett samhälleligt kulturkrig.
  • Kreationism är därför inte främst ett uttryck för en inneboende konflikt mellan tro och vetenskap. Konflikten är ad hoc.
  • Kopplingen mellan biologisk evolutionslära och socialdarwinism, etc, är historiskt korrekt, men inte logiskt nödvändig.
  • Ledande kreationister har också haft dåliga idéer, inte minst rasistiska uppfattningar, motiverade med Bibeln. (Nästa artikel.)
  • Att evolutionsläran missbrukats bör göra kreationismens motståndare förstående och ödmjuka. Att Bibeln missbrukats bör göra kreationister ödmjuka. I båda fallen bör man erkänna den fullt giltiga möjligheten att inte koppla ihop bibeltro respektive evolutionstro med rasism, etc. (Nästa artikel.)
Djur och människor placerade utmed en DNA-spiral
Bild från Science Briefss

Ett lackmustest för att se om någon vet vad kreationism är för något, är om kreationister som människor beskrivs som ignoranta, dumma, outbildade, iq-befriade eller något liknande. Då vet du att den som kommenterar inte har den blekaste aning vad hon eller han pratar om. Ibland används riktigt dåliga argument som stöd för kreationismen, och det kan sägas tydligt. Men det är himmelsvid skillnad på att bemöta ett dåligt argument och att kalla en människa ointelligent. I själva verket krävs det god intelligens och mycket kunskap för att kunna gå emot det samlade vetenskapssamhället.

Jag har själv varit kreationist. Jag slutade inte vara det för att jag blev smartare. Jag tror det var en god utveckling, men jag har varken blivit mer eller mindre intelligent än vad jag brukade vara. (Troligen var jag bättre på att lösa IQ-tester för 25 år sedan. Då använde jag den sortens tänkande oftare än idag.)

Så vad är det då som driver kreationismen? Låt mig göra ett försök att teckna vad jag tror är dess viktigaste drivkraft och största poänger utifrån den första vågen med kreationism som blomstrade för knappa hundra år sedan.

Läs mer

Flyktingrestriktiv bibeltolkning slår alltid fel

Att med berått mod godkänna att kristna utvisas till platser där de troligen kommer att förföljas, rent av till döds, hur kan någon som själv kallar sig kristen göra det?

Men Martin Kroon skrev en debattartikel i tidningen Dagen med just den tanken. Vad han hävdade var att den som konverterat efter att hon eller han ankom till Sverige inte ska kunna åberopa det som asylskäl. Detta är fullkomligt i strid med allt vad såväl lagstiftning som medmänsklighet säger. Det argumenterar andra för bättre än jag. Låt mig komplettera med ett påpekande av den dubbelmoral som detta innebär kontra den egna bibeltolkningen.

Dopbild
Dop av en våra flyktingar, som kom till tro här i Sverige.

Ofta i flyktingdebatten hänvisar vi som vill ha en mer generös – och för den delen lagenlig – bedömning av asylskäl till Matteus 25:40.

’Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’

Att vi ska måna om de utsatta är den enkla läsningen av texten. Vi läser den ganska fundamentalistiskt, om man så vill kalla det. Och det är inte helt rätt.

Läs mer

Jesus och Harry Potter

Om Jesus gjorde under på riktigt vore han bara en slags Harry Potter – eller? (Några tankar i all hast.)

Argumentet användes redan av Jonas Gardell i Jesusdebatten i Svenska Dagbladet 2003. Jag har sett det användas sedan dess av och till, senast som en kritik mot den konferens vi hade om mirakler och vetenskap förra helgen.

Argumentet bygger på två delar, förlöjligande och trivialisering. En undergörande Jesus i dåtid och karismatiskt liv i nutid anses dra ner den ”högstående” sanna kristna tron till underhållning för obildade. Det som ekar är en nutida version av 1800-talets liberalteologi, en anpassning av kristendomen till småborgerliga preferenser. Egentligen är det inte ens ett sakligt argument. Dess verkan ligger i den tänkta bilden av Jesus som en slags underhållande magiker, för barn.

Filmaffisch. Harry Potter och hemligheternas kammare. Text: Något ont har återvänt till Hogwarts.
En bok (och film) om en kamp på liv och död.

Jag har flera saker att säga om detta. Först ut, har de som gör jämförelsen ens läst (eller sett) Harry Potter? I så fall torde de veta att magi i dessa böcker främst av allt tjänar ett syfte i kampen mellan ont och gott. Harry och hans vänner tränar sig i magi inte för att underhålla, utan för att överleva och slutligen övervinna den onde Voldemort. Och för det krävs till sist att Harry likt Jesus låter sig dödas. Enbart så kan Voldemort förgöras.
Rawlings modellerade sin hjälte efter Jesus, med avsikt. Jämförelsen är inte alls dum!

Läs mer

När två är osams och båda har fel, del två

Få strider om åsikter är så intensiva som kampen om utrymmet i samma dike. Kreationister, speciellt ungjordskreationister, och nyateister delar en mängd grundläggande antaganden som gör att jag kallar dem för varandras spegelbilder, snarare än motsatser. Det inkluderar följande hållningar:

  • Tron att evolutionen är Den Avgörande Frågan för gudstron. Den som tror att arter utvecklats genom evolution kan inte med intellektuell hederlighet också tro på Gud som skapare. Endera måste ge vika.
  • Tanken att evolutionsteorin som en biologisk förklaringsmodell formar också andra tankar, evolutionism. För nyateisterna är detta av godo, eller omedvetet, för kreationisterna av ondo. För båda blir biologisk evolution och evolutionism omöjliga att separera, bandet anses (eller är underförstått) som oupplösligt.
  • Det korrekta sättet att tolka Bibeln är strikt literalism. Kristna som inte följer denna hermeneutik är ”kompromissande”.
  • Avsteg från den egna ytterlighetsuppfattningen är ett farligt steg mot avfall, ett sluttande plan. Nyateisten ser oss som tror på teistisk evolution som farligt nära att bli kreationist. Kreationisten ser oss som farligt nära att förneka evangeliet och bli ateister.

Kreationisten säger om evolutionsläran till en kristen som på grund av den drabbas av tvivel, ”akta dig för den, läs på mer om våra argument mot den, din tro står på spel”. Det är detta sista påstående som gör att jag engagerar mig i diskussionen. Genom att säga att tron står på spel, och kombinera det med argument som vid en närmare granskning inte håller, berövas unga människor sin tro.

Läs mer

När två är osams och båda har fel, del ett

Jag upphör inte att förvånas över ateister som beskyller troende för att ignorera vetenskapen, men själva gör detsamma. Ett typexempel är nyateisten Richard Dawkins. Han klagar ofta på sådana troende som inte accepterar evidensen för biologisk evolution, men samtidigt kritiserar han ”religion” på sätt som strider mot såväl historievetenskapen som religionsvetenskapen. Självklart kan jag inte anklaga Dawkins för tankemässig inkonsekvens bara för att han är kritisk mot kristen tro, och andra former av tro. Problemet är inte att, utan hur, han kritiserar tron.

Vetenskapen ersätter Jesus, och bevisar sin överlägsenhet genom att den kan bygga rymdraketer. Det är sensmoralen av denna ändrade jesusfisk.

Vid en första anblick finns det en grupp kristna som tycks vara de främst motståndarna till ateister som Dawkins. De bemöter hans argument genom att hävda att biologisk evolution inte alls stöds av någon evidens, att läran bygger på dålig vetenskapsteori, etc. Men dessa kreationister är inte nyateismens motpol, utan de är varandras spegelbilder. De delar alla grundläggande premisser för samtalet, fast drar diametralt olika slutsats.

När jag försvarar teistisk evolution beskylls jag ofta av andra kristna för att stödja ateisterna. Inget kunde vara mer fel. I själva verket utgår den kritiken från samma grundläggande tankemisstag som nyateisterna gör, och i många samtal har mina försök att vrida diskussionen till att granska dessa premisser resulterat i en total vägran att ens överväga argumenten.

Båda har fel! För den som deltar i debatten på de villkor som jag här kritiserar, och har gjort det länge, oavsett vilken sida man valt, så är tanken svår att ta till sig. Det handlar om mångåriga vanor och beskrivningar av konflikten som upprepats hundratals gånger.

Läs mer

Mirakler och vetenskap 19

Hestra Missionsförsamling anordnar 22-24 februari 2019 en helg om att gilla mirakler och vetenskap, samtidigt!

Pipett och provrör

Kristen tro beskriver en Gud som har skapat en regelbunden värld och som är närvarande i denna regelbundenhet. Men också griper in i denna värld på sätt som går utöver vad naturen normalt kan åstadkomma. Jesus uppstod från de döda och Anden verkar i världen idag.

För många blir tron på vetenskapen en tvångströja för världen, där mirakler inte får plats. För andra resulterar tron i misstänksamhet mot vetenskapen. Vi inbjuder till en helg där vi kommer att driva tesen att båda dessa hållningar är onödiga och att de har blivit uppblåsta i den offentliga debatten.

Läs mer